Ja, det kan man ju lätt tro om man använder det begreppet för en värmeperiod och om jag var journalist på någon tidning så skulle jag nog inte missa chansen att göra en rubrik i stil med den jag gjorde nu. Eller: Om tio år har hela mänskligheten dött av hettan och torkan? Vi måste göra något NU! Sedan är det för sent och dina barnbarn brinner upp!
Vad man använder för uttryck styr den efterföljande associationsbanan och Global Warming är ju en häftig rubrik, kosmisk och dramatisk. När jag var liten så var det också väldigt heta perioder när allt gräs var torrt, men på den tiden hette det bara värmebölja. Det ordet kan man liksom inte göra någon större dramatik av. En värmevåg! So what?
Global Warming var ändå tydligen inte det perfekta begreppet eftersom man ändrade det. Troligen var det alltför många ansedda klimatologer, som protesterade och sade att man inte kan dra sådana konsekvenser av den kunskap, som den seriösa forskningen hittills enats om.
OK Man bytte till Climate Change eftersom det inte finns någon forskare som förnekar att klimatet ändras. Det gör det ju hela tiden. Så slipper man den kritiken.
Publiken, mainstream, hade redan lärt sig att det handlade om en snabb uppvärmning, och de lade väl knappast ens märke till att man ändrade på orden. Det var ju samma sak ändå!
När jag såg detta begrepp så tänkte jag att.... OK, jag ska kolla.
Så jag googlade på Klimat Statistik. Snabbt fann jag att man får helt olika svar om man tittar på olika tidslängder.
Här är exempel:
Om jag mäter temperaturen från kl. 03 på morgonen och fram till kl. 15 på dagen så får jag en kurva, som går brant uppåt. Ökningen kan vara 10 grader (från +17C till +27C).
Sedan kan jag anta att kurvan kommer att fortsätta på det sättet (det blir en ökning av 20 grader per dag) och mitt resultat kommer att bli att vi brunnit upp och förvandlats till torkade, svartbruna skrynklor om mindre än en vecka (7 x 20 = 140).
Om jag i stället mätte temperaturen från kl. 15 till kl. 03 så skulle jag få en temperatursänkning på 10 grader och konklusionen skulle bli att om en vecka har vi frusit ihjäl och förvandlats till vita isbitar.
Det är ju egentligen inget direkt fel på resonemanget, i alla fall inte för den som har en livslängd på tre timmar. Jamen det har ju inte vi! Vad har det med saken att göra?
Jo, det har med saken att göra att vi, ur jordens perspektiv, är så kortlivade att man kan göra den typen av jämförelse. Jämfört med jordens livslängd är vi bara dagsländor. Skulle liknelsen vara perfekt uträknad så skulle det nog snarare till och med vara så att vår livslängd fick sättas till bara några minuter. Eller sekunder?
Så när jag googlade på
Klimat Statistik (det finns massor!) så såg jag att alla, som pratade om denna
Global Warming, bara hade tagit hänsyn till ung. de senaste 300 åren. Varför det? Jo, för att de bara ville se en ökning och då har de valt att ta ut den bit där det ökar och inget mer, dvs inte längre bak i tiden. Om man gör på det sättet så blir ju bilden väldigt alarmerande! Herregud! Vad är det som har hänt? Vad ska vi göra?
Jordens temperatur ändrar sig i sådana enorma cykler att några hundra år inte är så mycket att titta på. Det är vi som tycker att 300 år är mycket, men för jorden är det bara en liten stund.
Så vad händer om man tittar på så långa perioder, som man borde titta på?
Jo, då blir svaret att det inte alls är så väldigt varmt just nu i vårt århundrade. Det var varmare förr, ex. i början av medeltiden, men sedan sjönk temperaturen och på 1600-talet var det allra kallast och folk frös och svalt och den religiösa paniken spred sig när skolastikerna inte kunde förklara vad som hände. Den perioden kallas för Den Lilla Istiden och efter 1600-talet så har temperaturen hela tiden stigit på ungefär samma sätt som den gör på en förmiddag. Det är alltså helt normalt att den stiger ibland och sjunker ibland.
Men den har fortfarande inte kommit upp till den värmenivå som fanns tidigare. CO2-nivån har också varit högre förut.
Sedan lyssnade jag på föredrag med docenter och professorer i klimatologi och jag gick igenom minst 100 föredrag, intervjuer och reportage (så nu har jag kanske 150 länkar i ämnet och hittar ingenting!) Klimatologer och andra liknande forskare och experter framför en unison åsikt och det är att temperaturen ändras hela tiden, upp och ner i större och mindre cykler. Klimatet ändrar sig överallt hela tiden, från månad till månad, år till år. Och från årtusende till årtusende. Från årmiljon till årmiljon. Det går upp och ned hela tiden.
Så om du frågar en seriös (oberoende) klimatforskare om han ”tror på climate change” så blir han ju tvungen att svara ja. Men det betyder inte att han tror på att det ska bli varmare och varmare. (Det där var något som Al Gore hittade på och presenterade i en film. Han ville att hans idé skulle komma in i undervisningen i skolorna, men en engelsk domstol
(High Court in London) sade att hans tes innehöll så många grova fel och lögner att den inte kunde användas i undervisningen.)
Klimatologerna har funnit att jordens temperatur styrs av solstormarnas antal. Exempelvis så var det knappt alls några solstormar på 1600-talet.
Solstormarna har ett maximum på 11 år och de senaste topparna har varit lägre och lägre. Den trenden skulle man ju då också kunna titta på och då skulle resultatet (av att det fortsatte så) bli att vi var på väg mot en ny istid.
Läs om forskningens nyaste rön här.
Detta har jag väl egentligen redan skrivit en del om, men i dag är det så varmt så att jag inte kunde låta bli att fantisera om nya brännande rubriker. Det är kl. 20 på kvällen, bara maj månad, och ändå 26 grader ute i skuggan. Så bra - då behöver inte folk åka till Spanien och Thailand och slösa på en massa flygbränsle. Man kan åka till närmaste sjö och bada här i Sverige!
Men, låt säga att vi skulle få den här typen av heta somrar med för litet regn....
Det här klimatet (som vi har denna månad) innebär att vi har eldningsförbud utomhus. Att slänga en osläckt fimp kan orsaka skogsbrand.
I måndags räckte det med att ett
tåg orsakade gnistor (från hjulen) för att skogen i Värmland skulle ta eld. Hemvärnet och helikoptrar bekämpar den svårsläckta branden. Det är ganska så vindstilla, men om det hade varit stark vind så skulle elden ha fått ordentlig fart och spritt sig mycket snabbare och då hade man kanske inte alls kunnat släcka..
Vad skulle hända vid hett och torrt väder om ett vindkraftverk tog eld?
Brinnande vrakdelar skulle slungas iväg långt ut över skogen. Det är också när det är stark vind som många vindsnurror har fått för hög fart så att bromsarna gått varma och fattat eld.
Vad händer om brinnande plastbitar far iväg med vinden över skogen? Ja, ett troligt scenario är att grantopparna tar eld. Barren innehåller terpentin, som fungerar som tändvätska, och elden sprider sig från grantopp till grantopp. Eller talltopp. Det är bara helikoptrar som kan klara sådant med vattenbombning (jag antar att det finns helikoptrar, som kan flyga i stark vind, men jag vet inte).
Jag tycker faktiskt ändå att det är litet läskigt att vara långt inne i skogen när det är så här hett och torrt. Man vet ju det, att en gnista kan få fyr på hela skogen och då har man ju ingen chans att ta vägen nånstans, om man inte är bredvid en sjö, för då kan man ju simma ut där, antar jag...????
Ett vindkraftverk kan ha en släckningsanläggning, som släcker automatiskt, samtidigt som verket stoppas och ett larm sänds till övervakningscentralen.
Ja, man kanske i förväg skulle ta reda på hur det är tänkt att detta ska fungera, dvs hur stoppar man roterande vingar om det blåser hårt? Om man blockerar ”kugghjulet i mitten” så att vingarna stannar, vad händer då? Bryts de sönder av vinden? En broms fungerar väl inte, för det är ju den som går varm så att den kan orsaka brand. (Ja, det kan bli brand av vanliga kortslutningar också).
Larm till övervakningscentralen i Tyskland? Vad ska tyskarna då göra? Ringa till den svenska militären och berätta? Eller boka flygbiljett till Sverige?
Jag försöker ta reda på hur det där ska fungera i praktiken, men man måste nog vara elektroingenjör för att veta hur man ska göra för att kunna hitta och förstå sådan information.
Det går tydligen inte heller att hitta någon statistik om hur många vindkraftverk, som fattat eld de senaste åren. Det är bara vindbolagen, som har den informationen, och andra utomstående, som försöker räkna, får nöja sig med att samla information frånYouTube-filmer och tidningsartiklar. I alla fall så var det så för några år sedan.
Då lät det så här:
Wind turbine fire
risk:
Number that catch alight each year
is ten times higher than the
industry admits
Nearly 120 turbines catch fire each
year - the reported industry figure is 12
Fire is second-largest cause of
accidents after blade failure, research shows
Det var
Engineers at Imperial College London and the University of
Edinburgh, som hade räknat
ihop det där. Läs mer om det.
Släckningsanläggningar:
