fredag 18 maj 2018

Elräkningen

På elräkningen står det att riksdagen har beslutat att höja kvotplikten på elcertifikat för alla elhandelsbolag från 1 januari 2018 för att öka utbyggnaden av förnybar elproduktion.

Vindkraftsbolagen lockar väl med att det blir billigare el, men... hur fungerar det egentligen?

Illustration av Viveca Lammers


Några citat.
I takt med att klimatförändringar fått ökat fokus har engagemanget för klimatfrågan vuxit. På många håll inom olika länder och sektorer görs därför insatser för att minska utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet. Elcertifikat och handel med dessa är ett exempel på en åtgärd som ska syfta till att stimulera och öka produktionen av förnybara energikällor. Systemet med elcertifikat har funnits sedan 2003 i Sverige och kort kan man säga att systemet med elcertifikat belönar dem som investerar i miljövänlig energi och straffar dem som inte gör det.

Riksdagens beslut om att höjda kvotplikten innebär att alla privat- och företagskunder, som tecknat fastprisavtal före 2015-10-21 och omfattas av kvotplikt kommer att få en ökad kostnad för elanvändning. För en kund med en elanvändning på 5000 kWh/år innebär detta en ökning på cirka 8kr/mån och för en elanvändare på 20 000 kWh/år blir det cirka 33kr/mån. För kunder som har tecknat fastprisavtal efter detta datum så är kostnaden redan inkluderat i avtalat.
Läs mer om kvotplikten

Ökad kostnad?
Skulle det inte bli "billigare el"?

Hm.... det kanske blir billigare el. 
Det är inte "elen" som gör att elräkningen blir dyrare. 
Det är att man måste betala de dyra elcertifikaten som ska göra att elen blir billigare???
Och.... då blir vår el billigare men elräkningen dyrare????
Om det är så, då är vi ju lurade, men om man ska vara språkligt petnoga så kan man ändå inte säga att "vindbolagen har ljugit". 
Ungefär som att mjölken skulle bli billigare (kosta 8:-/litern) medan papperspaketet skulle kosta 10:-. Då skulle ett mjölkpaket stiga i pris och kosta 18:-, men mjölkproducenten skulle ändå kunna säga att "mjölken har blivit billigare".

Det kanske finns någon annan som kan förklara detta mer ingående, någon som är bättre insatt i vindbolagens ekonomiska irrgångar.

Annat som inte riktigt stämmer
Så har jag en invändning och det är att det inte alls är bevisat att klimatet påverkas så mycket av växthusgaser. Denna påverkan lär vara så liten att det egentligen är meningslöst att räkna med den. Det som kraftigast styr klimatet, dvs jordens temperatur, är solen och närmare bestämt solstormarnas antal. Många solstormar = det blir varmare. På den Lilla Istiden när folk frös och svalt i Europa så var det knappt alls några solstormar.

Jo, jag har en till invändning:
Det lär handla om den populära CO2, som man är så rädd för. Men naturen, växterna, skogarna....allt detta äter upp den CO2 som finns och i stället produceras syre, som vi och alla djuren behöver. Varför slutar man då inte att såga ner skogarna?
Varför mejar man ner skogen för att sätta upp jättestora maskiner? Om man nu vill "motverka CO2" så är det väl bara att plantera fler skogar överallt!

Nu kom det en till invändning:
Vad är förnybar energi?
1. Oljan tar slut? Alltså inte förnybar?
2. Vattnet tar inte slut? Alltså rinner i evighet och kan kallas förnybar energi?
3. Vindkraften kallas förnybar för att vinden alltid kommer att blåsa och om man sätter upp en massa jättestora vindsnurror på den nedhuggna f.d. skogen så kan man i evighet (nästan) få mer och mer energi av denna vind.

Jahapp.... ?
En liten lätt fundering över detta ger ett annat svar än det som vindbolagen presenterar.

Oljan tar slut?
Nej, det behöver den inte göra! 
Man kan göra ny olja på samma sätt som naturen har gjort. Man kan odla alger och denna odling förbrukar CO2 eftersom den tillhör den gröna naturen, som själv kan tillverka solenergi. Man kan odla alger i dammar, i burkar, i rör, i petflaskor..... överallt. Av alger kan man också göra Super Food.

Vattnet tar inte slut?
Jaså, inte? Men det tycks det ju ha gjort på många ställen.
Om man sågar ner skogarna och förgiftar allt annat som växer så saboterar man tydligen också vattnets naturliga rörelser och det kan bli torka. Kanske inte alls så bra att bygga dammar och räta ut floderna.
The Indian state of Punjab is undergoing a severe water crisis. Once an agricultural leader in India, it’s now turning into a desert.






Vinden tar inte slut.
Njä, kanske inte, men jättelika vindkraftverk har en negativ effekt på naturen och klimatet om man sågar ner träden för att ge plats åt dem. Träden är viktigare för livet på jorden än vad vår energiproduktion är. 

What would it be?

Around 15 billion trees are cut down each year. So, hypothetically speaking, it would take just over 200 years for the world’s forests to completely disappear.

Om man tänker på det sättet så blir den gröna oljan den enda förnybara energin och den enda som är värd att kallas grön. Den kan odlas över hela jorden, oberoende av om det blåser eller inte. Vatten måste man ha, men man använder ju stillastående vatten så man förstör inte det som flyter i naturen. Man kan göra bensin till bilar av avloppsvatten.

Problemet med algodlingen tycks vara att den är för enkel och naturlig för att kunna locka storbolagen. Det kostar inga miljarder och man kan inte tjäna några miljarder.

Det här med skogen
Till och med vindbolag kan anse att man inte ska röra den naturliga skogen, som här. I stället så ger man sig på den skog, som kan kallas monokultur eller kommersiell skog.

Nånstans i wpds skrifter såg jag att de betecknar Mangslidberget som en skog präglad av modernt skogsbruk, vilket innebär att där bara finns granar / tallar, som växer i raka rader, samt en del kalhyggen. Alla träden är lika breda och lika höga för att kunna passa in i skogsmaskinerna och under dem växer bara mossa och harsyra. Detta har de nog skrivit som en slags ursäkt för att kunna planera vindkraftverk där. De ser berget som en granplantage och tycker att en till industri där gör väl ingen skillnad. Medan de som bor där pratar om örnar, hotade fågelarter, sällsynta blommor, slåtterängar och hjortronmyrar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar