Angående planer på vindkraftsexploatering på Finnskogen
Måtte Mangslidtjärnet få fortsätta att vara en fredad och fridfull sjö som ger ro i själen.
Som tur är kan Torsby kommuns politiker säga nej till vindkraftsetablering på Mangslidberget och finnskogen, så länge vetot finns kvar. Säg nej så fort det bara går!
Tänk klokt, insiktsfullt, och långsiktigt. Vi människor kommer att behöva en frizon, en finnskog, fri från vindkraftsbuller, blinkljus och från den stress, som blivit ett gissel för den moderna människan. Där våra ögon vilsamt får blicka ut över en stilla horisontlinje. En plats för att insupa livslust, en plats för återhämtning, en plats för kreativa livsbefrämjande idéer. Vi kan göra finnskogen till en fantastisk mötesplats för människor som förstår att skapa något som ger livsutrymme för framtiden, för våra kommande generationer.
Satsa mera på solkraft istället för på vindkraft. Det var ett par från Arvika på samrådsmötet på Mattila som också belyste det. I Arvika finns företag som satsar på solkraft. Värmländsk solkraft i Värmland. Mera lokalt. Inte så långt bort som Bremen.
Sammanfattningsvis; Värna finnskogen, örnarna och människorna. Värna om oss människor och utsätt oss inte för lågfrekvent buller från vindkraftverk.
 |
| Mangslidberget från fastigheten Erola, Bjurberget |
Erola
Min dotter och jag bor på Erola, mitt i naturreservatet Erola, som också är Natura 2000 område.
Ero, som på 1600-talet, var den förste bosättaren och som har gett namn åt platsen, är min mormors farmors mormors farmors farfar. Mina känslor för platsen är starka och går djupt, på många plan.
Från Erola, som ligger högt, kan man i söder se hela det mangnifika Mangslidsberget. Ljusets och årstidernas skiftningar bjuder hela tiden på nya storslagna scenerier. Det ger inspiration, kraft och ro i själen. Blicken söker sig gärna mot den obrutna, vilande konturlinjen.
Landskapet öppnar sig med sina värdefulla ängsmarker mot Mangslidberget som är Erola naturreservats utsikt. Berg blickar mot berg. Tar jag en ton på saxofonen, hör jag ekot.
På Erola finns även en finsk bod från 1600-talet som folk kommer för att få se. Den har jag låtit renovera, delvis med hjälp av bidrag från länsstyrelsen.
Det är väl inte för inte som området är av riksintresse, att staten kostar på att vårda och bevara det som ett naturreservat, med sina artrika ängar och finnkulturhistoria. I området kan vi njuta av en rik flora, tystnad och ett vackert Mangslidberg.
Själv slår jag med lie mina värdefulla ängsmarker med sällsynta blomsterarter såsom exempelvis fältgentiania, då jag i form av ett åtagande åt länsstyrelsen hjälper till att sköta, bevara och vårda dessa ängar, där fjärilar och fladdermöss frodas. Jag brukar se fladdermössen flyga utanför mitt sovrumsfönster på sommaren. Länsstyrelsen ansvarar för slåttern i naturreservatet.
Industriområde
Vi som förstår och ser naturens skönhetsvärde med all dess flora och fauna, med dess vatten och som vet att detta är allas vår livsviktiga livsmiljö som vi alla är beroende av, nu och i framtiden; vi kan inte låta denna vår livsmiljö exploateras och förstöras. Därför säger vi nej till vindkraft i finnskogen med dess visuella nedsmutsning och lågfrekventa buller (där infraljud ingår), och annan miljöförstörelse som vindkraftsindustrin orsakar.
På samrådsmötet på Mattila 13/11 var vi många som sa detta nej och som uttryckte oro över att förvandla Mangslidbergets nyckelbiotoper och unika finnskog till fladdermus-och örndödande, miljöförorenande industriområde.
Det handlar om jättelika maskiner som placeras mitt ute i oskyddad natur, i människors och djurs livsmiljö. När det gäller vindkraftsmaskiner frångår man de regler och krav på säkerhet som annars gäller för maskiner, vilket är minst sagt anmärkningsvärt! Varför gör man det?!
Mangslidberget med sina örnar ska inte förvandlas till ett industriområde med dygnet-runt-blinkande vitt högintensivt ljus. Alla finnskogsområden miltals runt omkring skulle påverkas negativt med lågfrekvent buller och upplevelsen av stjärnklara natthimlar och finnskogsvildmark skulle bli ett minne blott.
Buller och infraljud
Vindkraftverk låter mycket. De tvingar helt vanligt folk att flytta från sina kära hem p g a det lågfrekventa bullret. Infraljud kallas ljud under 20Hz och lågfrekvent kallas ljud under 200Hz och infraljud ingår således i begreppet lågfrekvent ljud. När jag i denna skrivelse nämner lågfrekvent buller/ljud så är det ljudtryckspulser från 0,1 Hz och uppåt som jag syftar på. Landsbygden avfolkas än mer då människor som sökt tystnaden på landet, flyr till staden för att få sova på natten. Buller från vindkraftsmaskinerna går inte att jämföra med vanligt trafikbuller. Öronproppar hjälper inte då det lågfrekventa bullret från vindkraftverk går rakt igenom kroppen.
På www.landskapssydd.se kan man i Björklunds skrivelser bl a finna att klagomål över bullerstörningar har registrerats vid mer än 70 vindkraftsanläggningar i Sverige. Man kan också läsa att vibrationer i frekvensområdet 0,5 Hz till 80 Hz har betydande effekter på den mänskliga kroppen enligt professor Alan Hedge på Cornell University.
Vindkraftverk uppe på berg och i kuperad terräng kan alstra lågfrekventa ljud mycket långt, minst upp till en mil och ännu längre. Det finns människor som väljer 2 mil som säkerhetsgräns av hälsoskäl. Det är också känt att renar håller ett avstånd på minst 2 mil till en vindkraftsanläggning.
Vad gäller Mangslidberget skulle många bosättningar utsättas för alltför högt buller, även det buller som beräkningar görs för, det som mäts i dBA. När man mäter i dBA är lågfrekvent ljud bortfiltrerat. Ljudkurvorna i den tyska koncernens samrådshandling är felaktigt konstruerade och har inte tagit hänsyn till nivåskillnaderna i terrängen.
Infraljud som går mycket längre än vanligt ljud mäter man inte alls! Trots att det sedan länge är känt att infraljud påverkar oss negativt även om våra myndigheter och vindkraftsexploatörer gör allt för att mörka detta faktum.
Hur uppstår infraljudet? Tänk ett 80 meter långt och 4 meter brett rotorblad. Det blir en ca 300 kvadratmeter stor yta som fungerar som ett jättelikt högtalarmembran när det passerar tornet för då ”smälls” luften ihop mellan vingen och tornet och så säger det ”pang” och detta pang är infraljud, för det kommer bara ca 1-2ggr i sekunden, vilket är för lågt för att det ska registreras utav det som kallas bullermätning (i dBA). Vindbyar får vingen att dessutom skicka oregelbundna ljudstötar.
Infraljudet som alstras, som är så lågfrekvent, kanske bara ca 0.5 – 2 pulser per sekund, som egentligen är små ”explosioner”, går runt hörn, bromsas inte upp av skogar, går runt kullar och berg och hus, det sprider sig mycket mer än vanligt ljud. Träd, hus och kullar skärmar inte våglängder större än dem själva. Våglängder eller multiplar av dem, som har samma storleksordning som rumsdimensioner skapar resonans. Det kan resultera i tiofaldig höjning av ljudtrycksnivån inomhus. Det blir resonans och ljudet förstärks inomhus. Den resonansen bibehålls då det hela tiden kommer nya pulser (tryckförändringar luften). Huset blir då en vibrerande resonanslåda.
Det lågfrekventa bullret uppfattas som tryckpulser mot bröstet, så stora att de påverkar hela dig, hela kroppen, inte bara innerörat, för att det är så mycket och så starkt. Det kan vara 100 000 gånger starkare än bullret man mäter, och det är bevisat att det är hälsofarligt och att det är störande även på stora avstånd.
Det ingår inte i vindbolagens skyldigheter att ta hänsyn till infraljudet. Vattenfall t ex, har officiellt sagt att det inte ingår i deras uppgifter att ta hänsyn till infraljudet. De ska ta hänsyn till det buller som mäts med bullermätare i dBA och de mäter inte det buller som är det viktiga bullret när det gäller vindkraft. Detta enligt regeringsdirektiv. Varför bevakar inte myndigheterna människors hälsa i vindkraftsanläggningsområden? Den dåvarande regeringen med Maud Olofsson tyckte tydligen att vi får offra lite landsbygdshälsa för att nå klimatmålen.
Genom beslut 17.3.2011,16,Maud Olofsson, har den svenska regeringen förmenat medborgarna rättslig prövning i ärenden som rör vindkraftverk: ”I denna prövning ingår inte att beakta maskindirektivet eller något annat produktdirektiv”.
Drabbade
Fastigheter som drabbas sjunker i värde och blir osäljbara. Boende vid Karsholms vindkraftsanläggning utanför Kristianstad, säger bl a att ”Dånet tränger in överallt, penetrerar mitt innersta, min oas, min tillflykt.”
En familj som drabbats är Nils Söderbergs som fick flytta från hemmet 7 km från Sörby vindkraftsanläggning pga det lågfrekventa bullret. Detta trots att den anläggningen på 34st 180m höga vindkraftverk inte ens är synliga från deras hem, som från att ha varit ett tyst hem förvandlats till en vibrerande tortyrkammare.
Jag har pratat med Barry Campling i Småland, som desperat söker annat boende för sin familj på 4 personer. Det är olidligt, särskilt nattetid, säger Barry, som drabbats av både sömnlöshet och yrsel.
Jag har även talat med Nina Svensson i Hälsingland. Hon och hennes son tvingades flytta från sin släktgård, som de haft i 5 generationer och som nu står tom. Den ligger 5,4 km bort från en anläggning med 10 st 150m höga vindkraftverk som är placerade uppe på Svartvaldberget ovanför hennes bydal. Det lågfrekventa bullret är outhärdligt och hindrade dem från att sova. Hon beskriver ljudet, som förstärks inomhus, som ett brummande tryck som också känns i kroppen, särskilt bröstkorgen. Som hemmajobbande dataingeniör fick hon svårt att arbeta och koncentrera sig. Det är många som tvingats flytta säger Nina.
Vår fina finnskogsmiljö skulle bli en mardrömsmiljö med 34 st 250m höga jättemonstermaskiner uppe på 585m höga Mangslidberget, alstrandes enorma mängder lågfrekvent buller. Bjurberget riskerar att bli en resonansgryta då det ligger på lägre höjd och med Erola ovanför på norrsidan. Erola naturreservat ligger endast drygt 3 km ifrån, blickandes ut mot Mangslidberget. Hur skulle ljudmiljön med infraljud bli där? Ekoeffekten skulle dessutom förstärka det lågfrekventa ljudet extra mycket då det liksom saxofontonen skulle studsa mellan bergen.
Buller från 250 m högt vindkraftverk
På samrådsmötet på Mattila framgick att man inte gjort 250 meter höga verk tidigare, så vi skulle bli ett experiment? Man gör teoretiska beräkningar över hur man tror att ljudet skulle utbreda sig i terrängen, vilket aldrig stämmer med verkligheten, särskilt då man inte alls tar med infraljudet.
De bullerberäkningar som görs är otillräckliga och stämmer inte med verklighetens problem med störande och även ohälsosamt lågfrekvent ljud.
Rotorbladen
Rotorbladen är enorma och kan vara upp till 80m långa. Hur långa skulle rotorbladen bli på Mangslidsberget? Jag har information från en tillverkare att ett rotorblad som är 58,5m långt väger 16 ton. Nu tror jag att rotorbladen på en 250m hög snurra skulle vara längre än 58,5m men jag tar det som ett exempel för att räkna på rotorbladsvikt. Tre blad per verk gånger 34 blir 1632 ton.
Ett rotorblad är fyllt av tusentals liter bisfenolhaltig tvåkomponentsbaserad epoxiplast. Bisfenol A är hormonstörande, reproduktionsstörande, hälsofarligt och förorenar bl a vårt dricksvatten. Det är svartlistat i EU. Ändå importerar vi hundratusentals ton epoxiplast innehållande detta gift för vår vindkrafts skull. Är det rent och miljövänligt? Och vilken kemikalie används i rotorbladens antireflexbehandling? Mäter man halten bisfenol A i vattnet, inklusive dricksvatten, i områden som drabbats av vindkraftsindustri, före och efter etablering/drift?
Tänk 1632 ton (säkerligen mer då rotorbladen kan antas skulle bli längre än 58,5m) rotorblad fullproppade med detta giftiga plastmaterial i oskyddad terräng uppe på Mangslidberget, vispandes runt i vår rena luft och orsakandes detta otrevliga ohälsosamma enorma lågfrekventa buller. Vill vi se detta förverkligas?
Rotorblad är utsatta för väder och vind, bisfenol A lakas ur, rotorblad går sönder, plast lossnar och faller till marken. Målarfärg nöts av, flagnar. Kemikalier kan behövas för att putsa och rengöra rotorbladen från smuts med tanke på de stora ytorna och de energiproduktionsförluster som uppstår om ytan inte är ”slät”. Smuts på rotorbladen kan vara t ex lav, alger, insekter, rester av annat som kraschat mot jättevingen.
Hur gör man för att få på dessa kemikalier? Sprutar man dessa från helikopter? De sitter ju väldigt högt upp….Jag kan tycka att vi har haft nog med hormoslyrbesprutningar i våra skogar.
Vad händer med vattnet, med våtmarken, alla bäckar och källor på Mangslidberget, Mangslidälven och Mangslidtjärnet? Med stor sannolikhet kommer det att innehålla rester av giftiga kemikalier.
Miljöbelastning och resursslöseri
Hur mycket fossilt bränsle behövs för tillverkning, transport och trafik? Enbart att tillverka det jättelika järnarmerade betongfundamentet kräver en oerhörd mängd energi och utnyttjande av våra naturresurser. Det är frågan om ett vindkraftverk under sin korta livstid energimässigt kan tjäna in vad det går åt av fossilt bränsle för att överhuvudtaget få det på plats.
Neodym används i moderna vindkraftverk. Det kan röra sig om hundratals kilo neodym och andra sällsynta jordartsmetaller för att bygga ett modernt vindkraftverk. Vid brytningen och den kemiska separationen av neodym från andra bergarter uppkommer mycket giftiga avfallsprodukter. Dessutom frigörs radioaktivt uran och torium som hamnar i grundvattnet efter bearbetningen och således medför långvariga skador för miljön och människorna som berörs.
Varje jättemaskin inhyser mycket stora mängder giftig olja. Oljan behöver renas och bytas ut emellanåt. Hur mycket kvicksilver innehåller navens växellådsolja? Det händer att vindkraftverk havererar, brinner, stora mängder giftigt oljeläckage får man räkna med. När vindsnurran i Lemnhult rasade på julafton 2015 rann drygt 1000 liter transmissionsolja, 250 liter hydraulolja och ca 600 liter glykolblandning ut på skogsmarken. Om vindsnurran stått på åkermark? Se brand nedan.
Vad gör brandkåren när det brinner i maskinhuset nära 200 m upp? Inte i en enda av de artiklar jag läst om brinnande vindkraftverk i Sverige har brandkåren kunnat ta sig upp i tornet för att släcka branden. Googla gärna och läs själva. Skaraborgs Läns Tidning 16 aug.2017: ”Brinnande delar spreds över åkern” ”Det stod ute på en veteåker…" Även här skulle det få brinna och den giftiga röken bolma fritt och sprida sig över finnskogen. Om det är torrt i skog och mark är det förstås stor risk för skogsbrand…
Vindkraftverkens enorma betongfundament kommer att lämnas kvar. Vem skulle ha råd att ta bort all den enorma mängd järnarmerad betong som skulle gjutas i finnskogsmarken? Nej, då är det billigare att lägga på lite jord på den järnarmerade betongen. Hur stadigt skulle den skogen stå när vinden blåser om det nu ens skulle bli någon skog där igen. Även i marken liggande kablar kommer att lämnas kvar.
Ett vindkraftsverk livstid är grovt räknat omkring 20 år. Sedan har miljardinvesteringen gjort sitt. Kvar lämnas en i stort sett död skog med en sönderskuren terräng, rostande järn, gigantiska betongfundament, kapade kablar i marken, förgiftad mark och förgiftade vattendrag och markägare som inte har råd att sanera. Miljöförstörelse, slit och släng och resursslöseri!
Vem betalar miljöskulden?
Vad händer om företaget går i konkurs? Då blir vindkraftverken markägarens ansvar. Det kan röra sig om miljonbelopp för att ta bort ett vindkraftverk. Enbart krankostnad för nedmontering på plats ligger på ca 10 000 - 20 000 kr i timmen uppskattningsvis (rapport fr 2013) och kranen ska ju också fraktas… Har markägaren råd? Har Torsby kommun resurser och tid att driva dyra juridiska processer mot en vindkraftsindustri och en markägare som inte har kunskap, resurser eller intresse av att lösa miljöskulden med i naturen kvarstående uttjänta vindkraftverk?
Utländska exploatörer utnyttjar kommunens resurser och lämnar förödelse efter sig? Det är det, som vi föraktfullt brukar kalla kolonialism!
Vad gäller arbete så säger Nina att vindkraftverken inte gett några jobb i trakten och att de fjärrstyrs från Portugal. ( Den specialkompetens som behövs hämtas långväga ifrån).
Oersättliga värden
Finnskogens historia är oersättlig. Dessa miljöer kan aldrig återskapas utan endast förstöras vid en vindkraftsexploatering. Man måste se att attraktionskraften av att vara bosatt i och under fritiden vistas i drabbade områden påverkas negativt.
Turism och upplevelsebaserade näringar växer i Sverige idag och framtiden för skogslän och glesbygd kommer att ligga i just detta. Folk vill uppleva riktiga, stora skogar, med tystnad, med vildmarkskänsla, med gnistrande stjärnhimmel, med rent vatten och med vilda djur som fladdermöss, örnar, tjäder och orrspel. Det har visat sig att vindsnurror ofta fäller örnar som med brutna vingar singlar till marken.
Det är en unik finnskog vi har att bevara och förvalta, vilket vår landshövding Kenneth Johansson måste ha insett då han 2014 initierat en ansökan om att Finnskogen ska bli ett världsarv.
På Erola och i finnskogen kan vi andas frisk luft, njuta av friden och lugnet, hämta kraft, kreativitet och livslust.
För mig och min dotter skulle en vindkraftsanläggning på Mangslidberget vara förödande. Lågfrekvent buller och blinkande ljus dygnet runt. Att utsätta mig och min dotter för denna ohälsosamma påverkan skulle vara oansvarigt. Vi skulle inte kunna bo där. Min livsdröm skulle krossas. Vår tillflyktsort från stress skulle tillintetgöras. Jag har lagt ner hela min själ på Erola, så mycket arbete och så stora investeringar. Fastigheten, vars värde skulle rasa i bott, skulle få stå tom och mina artrika ängar växa igen.
Jag vill inte att vi landsbygdsbor offras till förmån för vindprofitörer. Varför ska vi förstöra vårt landskap, vår natur, vår livsmiljö och möjlighet till en växande naturturism för kortsiktiga ekonomiska vinstintressen hos internationella storbolag? Varför ska de sälja el som folk blir sjuka av när vi kan sälja naturupplevelser, som folk blir friska av?
I Torsby kommuns förslag till vindbruksplan läser jag på sid. 12: ” Ett kraftverk beräknas ha en livslängd på 20-25 år. Efter det monteras de ner och lämnar få spår efter sig i naturen”. Vem påstår det? Är det verkligen sant att de lämnar få spår efter sig i naturen?
Fler frågor som inte lättsinnigt kan viftas bort!
Det är känt att fladdermöss, örnar och fåglar som exempelvis myrhäckande vadare, dödas av vindkraftsanläggningar. Mangslidberget är örnarnas jaktmark och flygstråk. När flygstråken blir dödsfällor och jaktmarken industriområde så blir det döden för djuren. Fler elledningar utgör ytterligare dödshot för örnarna. Och vad händer med de myrhäckande vadare som finns på Dundermyren? Nyckelbiotoperna och gammelskogen med dess speciella biologi och natur? Här kan man tillägga att all skogsavverkning ger minskat koldioxidupptag.
Inte nog med att källor och brunnar kan bli obrukbara - Mangslidälven står listad med hänsynsnivå 2, under rubriken ”Regionalt värdefulla och särskilt värdefulla sjöar och vattendrag”, i kommunens Naturvårdsplan. Mangslidberget och Dundermyren är också listade med hänsynsnivå 2. Det står ”Omfattande exploatering i hänsynsnivå 2 bör ej förkomma och mindre omfattande exploatering bör ej förekomma med hänsyn till de höga natur-och/eller friluftslivsvärdena. Exploatering i närheten skall ske med hänsyn till naturvårds-och friluftslivsvärdena.” Vem har koll på vattnet? Hur?
Vad händer med allemansrätten? Det krävs rejäla skyddszoner runt vindkraftsverk, bl a för att skydda mot iskast och det kan också bli förbjudet att vistas på dessa ställen. Tillträde förbjudet? Förbjudet att jaga! Eller varningsskyltar som säger att man beträder området på egen risk? Men, hur nära ett storskaligt vindkraftsindustriområde skulle någon stå ut med att vistas, gå, vandra, jaga?
Vad händer med många av Torsbys vackraste utsikter? Vill vi ha dom kvar?
Vill vi ha kvar finnskogens särpräglade landskapsbild?
Vad händer med fastighetsvärdena? Fler tomma hus? Ökad avfolkning? Vem vill idag köpa ett hus på landsbygden som drabbats av vindkraftsindustri?
Vad händer med de företag som lever på det som finnskogen ger, som tystnad, vildmarkskänsla, rekreation, naturturism?
Fiberutbyggnaden ger en möjlighet till nytt företagande på finnskogen (t ex internetföretag), men frågan är om viljan att bosätta sig i områden som störs av vindkraftsindustri finns?
Har någon oberoende och helt utanför vindkraftsbolagens egna led kunnat ge en korrekt uppgift om hur mycket fossilt bränsle som behövs för denna vindkraftsindustris tillblivelse, drift, underhåll, och sedan nedtagning och bortforsling? Och om de verkliga kostnaderna för allt detta? Och hur mycket naturresurser som tas i anspråk?
Hur mycket ska tas från vattenkraften för att backa upp för vindkraften? Ett vindkraftverk producerar inte alltid den el som det själv förbrukar. Därför har vindprofitörer intresse i att nyttja vattenkraften.
Hur ska Torsby kommuns framtid se ut?
Inga pengar i världen, i form av ev bygdepeng (lockbete), skulle kunna ersätta den enorma förlust som Torsby kommun skulle drabbas av i form av mänskligt lidande, ökad avfolkning på landsbygden, förlorade fastighetsvärden och fler tomma hus, förstörd livsmiljö, minskad turism och förlorad möjlighet till en ökad turism, förstörelse av oskattbara värden, av finnskogen och av den unika livsmiljö som den erbjuder. En ödeläggelse och naturkatastrof.
Det finns ingen lag som säger att Torsby kommun är tvungen att förstöra sitt vackra landskap med vindkraftsanläggningar och skapa onaturliga industriområden mitt ute i oskyddad terräng vad jag vet.
Mangslidberget är inte utpekat som riksintresse för vindkraft. Tvärtom är det föreslaget som stoppområde för vindkraft och jag anser att man snarast bör tydliggöra i översiktsplanen att Mangslidberget och hela finnskogen är stoppområde för vindkraft. Till dess är möjligt är det bra med ett tydliggörande tillägg till den. Det gäller nu för Torsby kommun att göra allt för att rädda och säkra finnskogens framtid, särskilt nu då det finns så starka krafter som lobbar för att ta bort kommunernas vetorätt. Skogsbolagen går samman med vindkraftsföretagen i detta lobbyarbete. Att det finns en ansökan om världsarv garanterar inte en fredning av finnskogen i nuläget. Hur länge finns vetot kvar? Det vet vi inte.
Torsby kommun bidrar redan med vattenkraft så det räcker till att inte behöva ha dåligt samvete i energifrågan. Det sas också på samrådsmötet 13/11, att vi har redan påverkan med utbyggd vattenkraft och att det får räcka! Vi vill inte offra mer!
Jag har varit på Kårebolssätern och upplevt Kårebolssjön och minns det som en fantastisk säter med en sådan underbar sjö. Hur vanligt är det med en sjö uppe på en säter? 250 m höga vindkraftverk på Stöllsätersberget skulle synas från sjön och säkert ge störande lågfrekvent buller också. Synd om dem som drabbas och körs över, som offras till förmån för ett internationellt storbolags egna vinstintressen, i detta fall ett med huvudkontor i Bremen, Tyskland.
Den sändes till kommunen i januari 2018.
Källor:
www.landsskapsskydd.se
www.skyddamiljön.nu
www.skyddamiljön.nu
Länk finns till Statens Haverikommissions slutrapport RO 2017:01 om den rasade vindsnurran i Lemnhult. Den finns i särskild flik om ”olyckor”. I fliken ”vanliga frågor” kan man hitta en uträkning som bla visar att CO2-utsläpp ökar ju fler verk som sätts upp i landet.
www.lakartidningen.se>Debatt>2013/08
www.lakartidningen.se>Debatt>2013/08
”Infraljud från vindkraftverk – en förbisedd hälsorisk” Håkan Enbom MD, PhD, ÖNH-specialist, otoneurolog, specialist på yrselsjukdomar och Inga Malcus Enbom ÖNH-specialist, specialist på allergi och överkänslighetsreaktioner. 23 kommentarer.
www.karsholmsvindkraft.se
www.klimatsans.com
www.karsholmsvindkraft.se
www.klimatsans.com
”Vad är infraljud?” 2016/04/27 och ”Vindkraft och folkhälsa” 2016/04/14, Härje Thunholm tekn.lic.fd.övering. ” Att inte mäta infraljud” 2017-11-09. ” Buller från vindkraftverk” 2016/05/01. ”Förbud att sälja 12 typer av vindkraftverk” 2017/11/08. ”Olagliga vindkraftverk i Sverige”2017/11/01, Bernd Stymer.
www.allehanda.se
”Politikerna måste ställa krav på riktiga underlag om vindkraftbullret” 17maj 2016, Härje T.
P4 Jämtland, 21/4 2016: Läkare varnar: ”Ljudet från vindsnurror kan ge allvarliga skador”, Eje Åhlander, distriktsläkare
www.ltz.se/skadliga-verkningar-av-vindkraftens-infraljud
Debatt 2016, Eje Åhlander
Googla ”Hur påverkas vi av vindkraftsbuller?” för att komma till ett inlägg av Bengt Ståhlbom fr 1 juli 2015 med 22 kommentarer. Då kommer man till Arbets och miljömedicinbloggen. Tyvärr verkar det inte komma åt detta inlägg från själva bloggen.
Film: https://www.youtube.com/watch?v=55-jBCjtJ88
Down Wind - Wind Farm documentary
www.allehanda.se
”Politikerna måste ställa krav på riktiga underlag om vindkraftbullret” 17maj 2016, Härje T.
P4 Jämtland, 21/4 2016: Läkare varnar: ”Ljudet från vindsnurror kan ge allvarliga skador”, Eje Åhlander, distriktsläkare
www.ltz.se/skadliga-verkningar-av-vindkraftens-infraljud
Debatt 2016, Eje Åhlander
Googla ”Hur påverkas vi av vindkraftsbuller?” för att komma till ett inlägg av Bengt Ståhlbom fr 1 juli 2015 med 22 kommentarer. Då kommer man till Arbets och miljömedicinbloggen. Tyvärr verkar det inte komma åt detta inlägg från själva bloggen.
Film: https://www.youtube.com/watch?v=55-jBCjtJ88
Down Wind - Wind Farm documentary
www.mothersagainstturbines.com”Om jag var ren?” En bok För Bättre Bättre Beslutsunderlag – mot snurriga vindkraftsbeslut. Under redaktion av Esther Koster, 2017 Stora Sundby. Här finns drabbades vittnesmål, såsom bla Nils Söderbergs och Nina Svenssons.
Länsstyrelsen, Gävleborgs län: Klagomålsärenden; bla Nina Svenssons.
Aftenposten, A-magasinet#17 28 april 2017 artikel där Nils Söderberg med familj finns med
www.helahälsingland.se
Artiklar: ”Vindkraften kom som en chock” 8 juli 2015, om Nina Svensson. ”Klagomål om buller från Sörbyparken – länsstyrelsen kräver mätningar” 31/8 2016. ”Tre år med buller - hur länge måste vi stå ut?” 18 april 2017.
http://www.allehanda.se/angermanland/solleftea/det-ar-ju-vi-som-ska-bo-med-vindkraften
http://www.allehanda.se/opinion/insandare/vindkraften-stjalper-allemansratten
Länsstyrelsen, Gävleborgs län: Klagomålsärenden; bla Nina Svenssons.
Aftenposten, A-magasinet#17 28 april 2017 artikel där Nils Söderberg med familj finns med
www.helahälsingland.se
Artiklar: ”Vindkraften kom som en chock” 8 juli 2015, om Nina Svensson. ”Klagomål om buller från Sörbyparken – länsstyrelsen kräver mätningar” 31/8 2016. ”Tre år med buller - hur länge måste vi stå ut?” 18 april 2017.
http://www.allehanda.se/angermanland/solleftea/det-ar-ju-vi-som-ska-bo-med-vindkraften
http://www.allehanda.se/opinion/insandare/vindkraften-stjalper-allemansratten
SSVAB, vindkraften och närboende, 25 mars 2015, Åke Wikström svarar på en insändare av SSVAB
”Nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen” rapport 2013, Uppsala Universitet, Dnr: 2012-008255
www.birdlife.se
”Vadare försvunna från vindkraftpark" 2017-08-13
”Vindkraftverk ödesdigra för fladdermöss” Allt om vetenskap nr10 2008
Ångermanlands Ornitologiska Förening . Under flik fågelskydd och sedan flik vindkraft, kan man bla läsa om örnar.
”Rotorblad- framtidens växellådor” Svensk vindkraft 2017-11-
”Nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen” rapport 2013, Uppsala Universitet, Dnr: 2012-008255
www.birdlife.se
”Vadare försvunna från vindkraftpark" 2017-08-13
”Vindkraftverk ödesdigra för fladdermöss” Allt om vetenskap nr10 2008
Ångermanlands Ornitologiska Förening . Under flik fågelskydd och sedan flik vindkraft, kan man bla läsa om örnar.
”Rotorblad- framtidens växellådor” Svensk vindkraft 2017-11-
”Vindkraften har också sin ”uranbrytning” 2012-03-05, ”Bisfenol A listas som särskilt farligt” 2017-01-10
Forskning & Framsteg ”Grön teknik slukar sällsynta metaller” 2012-08-07
www.aktuellhallbarhet.se
Forskning & Framsteg ”Grön teknik slukar sällsynta metaller” 2012-08-07
www.aktuellhallbarhet.se
”Så skadar brytning av jordartsmetaller Kinas miljö” 2010-11-09
http://www.dailymail.co.uk/home/moslive/article-1350811/In-China-true-cost-Britains-clean-green-wind-power-experiment-Pollution-disastrous-scale.html
www.europarl.europa.eu>sides>get
http://www.dailymail.co.uk/home/moslive/article-1350811/In-China-true-cost-Britains-clean-green-wind-power-experiment-Pollution-disastrous-scale.html
www.europarl.europa.eu>sides>get
Doc Skriftlig fråga – Utvinning av den sällsynta jordartsmetallen neodym i Kina och skador på miljön. 9 maj 2011
KTH: "Miljöpåverkan, hälsopåverkan och lcc för direktdrivna kontra växellådsdrivna vindkraftverk med avseende på deras innehåll av jordartsmetaller", 2014, Cajsa Abrahamsson
www.kemi.se
KTH: "Miljöpåverkan, hälsopåverkan och lcc för direktdrivna kontra växellådsdrivna vindkraftverk med avseende på deras innehåll av jordartsmetaller", 2014, Cajsa Abrahamsson
www.kemi.se
Bisfenol A
Ny Teknik 2017-01-10 ”Bisfenol A listas som särskilt farligt”
Torsby kommuns naturvårdsplan
Torsby kommuns ej antagna utkast till vindbruksplan
Barry Campling, Stibbletorp 106, 380 41 Gullaskruv, 073/9137139 , barrycampling@yahoo.se
Ny Teknik 2017-01-10 ”Bisfenol A listas som särskilt farligt”
Torsby kommuns naturvårdsplan
Torsby kommuns ej antagna utkast till vindbruksplan
Barry Campling, Stibbletorp 106, 380 41 Gullaskruv, 073/9137139 , barrycampling@yahoo.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar