"Jag åkte till Mangslidberget där den finns en stor koncentration av nyckelbiotoper på Bergvik Skog AB s marker, jag var lite nyfiken på vad jag skulle få se. Vägen var farbar ända till vägens slut även med normal personbil, så jag kom ganska så nära. Jag vandrade upp igenom ungskog med inslag av Contortatall barken var slät och grå som en blandning mellan asp och gran, med kottar direkt på grenarna. Nu fick jag se naturskogen resa sig, och jag gick in i en helt ny värld av gamla granar bland stora klippblock, jag gick från en steril skogsplantage in i en naturskog." Läs mer...
Det är en sida med fantastiska naturbilder och en lång text om upplevelsen av naturen på Mangslidberget. Här finns massor av naturbilder från andra ställen i Värmland också.
Foto Mikael Klarström
Hur kan man få för sig att man vill förstöra den här miljön genom att göra den till en slags maskinpark, något som Torsby Kommun tydligen har i åtanke.
Jeg har ikke navnet på denne mannen på bildet, men han er fra Østmark og går mye på ski i Mattila. Han kjenner Mangslid meget godt og han snakket varmt om alle kvalitetene som dette området har.
Brännberg ligger høyt og Mangslid ligger rett nord øst og her vil vindturbinene være meget godt synlig når man går på ski.
Her vil man møte en vegg med vindturbiner som slår mot en og her vil man høre tydelig lyden av rotorbladene.
Vi kan ikke ødelegge Finnskogen med slike industrianlegg. Dette må vi få stoppet uansett om det gjelder norsk eller svensk side av Finnskogen.
Bilde: Monster vindturbinene vil være godt synlige fra Mattilas øvre skitrase ved Brännberg.
Mannen på 81 år sa han hadde ferdes på Mangslid siden han var tenåring. I dette området er det et rikt dyreliv og en vakker nesten uberørt natur forteller han og han forteller om alle dyrene han har sett i dette området opp igjennom alle årene. Her har han gått på ski om vinteren og plukket mye molte om sommeren. Nå frykter han at vindkraftparken på Mangslidberget skal ødelegge hele området i denne delen av Finnskogen på svensk og norsk side. Han sier at stillheten, dyrene og at naturopplevelsene vil forsvinne. Hans hjerte er knust over at noen firma i det hele tatt har slike planer som WPD om å sette opp 34 vindturbiner av 250 meter på det høye vakre berget ved riksgrensa.
Morten K.
Men hur intresserade är egentligen de svenska politikerna av att vilja bevara den här naturen?
Det verkar mest vara norrmän, danskar, holländare och tyskar, som uppskattar den unika miljön här i Värmland, medan svenskarna har blivit litet hemmablinda eftersom här har funnits rena sjöar och stora skogar i hela vårt liv. Vi är vana vid det och tycker inte att det är så märkvärdigt och det är väl det som gör att politikerna tydligen inte riktigt kan förstå att det inte passar med stora vindkraftparker på de här bergen. De kanske mest bara vill "hänga med i utvecklingen" och vara moderna och tycker att det är klokt och bra?
Visserligen har svenskarna rykte om sig att vara dumma, men.... sååå illa kan det väl inte vara att man inte kan se värdet av att bevara en naturlig miljö här i finnskogarna. Varför inte satsa mer aktivt på att stödja och utveckla turismen?
"Torsby kommun burde ha samme mål som kommunene Eidskog, Kongsvinger, Grue og Åsnes. De har og vil markedsføre Finnskogen som et attraktivt turistmål og ser et stort potensiale i Finnskogen. Har ikke Torsby markedsført Finnskogen med alle de finnetorpene som finnes der, Finnskogleden, Mattilaleden, Nyskogaleden, dyremangfoldet, stillheten og mystikken? Området har en rik kultur og landskapet bærer preg av tidligere finske bosetninger.
For 100 år siden var det flaut å si at man hadde finsk slekt, men i dag så gransker glåmdølene sin slekter og svært mange i Glåmdalen har finske røtter. I disse tider så er vi stolte av dette og snakker gjerne med andre om dette og hvor på Finnskogen disse familiene bodde. Dette har blitt poppis i vårt langstrakte område fra Eidskog i sør og Trysil i nord å snakke om finneslekt. I dette området bodde det svært mange skogfinner og det gikk leder på kryss og tvers på Finnskogen, men Finnskogleden er den største og lengste av alle ledene og har blitt markedsført mye i Norge som en tursti alle oppfordres til å gå. Man finner koier og gapahuker som man kan overnatte i langs denne leden."
Morten K.
Lokal idyll rangert sammen med Sicilia og Budapest
– Vi blir ofte litt blinde på kortreisemål, Finnskogleden er et av dem vi bør åpne øyene for, skriver Aftenpostensekspertpanel i sin tipsliste over reisemål du bør reise til i 2018.
Och vad beträffar det svenska projektet så ser jag i tidningen Glåmdalen:
Vindmøllepark på Finnskogen? Nei takk!
men för att kunna läsa artikeln så måste man vara prenumerant.
Den här videon kan jag ju bara inte låta bli att lägga in här. Tänk nu om det hade stått 30 stora vindkraftverk här bakom granarna! Svoff - svoff - svoff -blink - blink - blink....
Hade hon kunnat göra sin film här då? Nej, bilden hade blivit helt förstörd, men det kanske svenska politiker inte hade kunnat förstå. De hade nog sagt att "det går bra att filma i alla fall". (Jag sitter och funderar över hur de tänker)
er en legende i Norge och har en mycket høy status.
Skickar Er ett foto av huset til Nitahå Jussi. Det är ett mycket enkelt hus. I huset var en seng, et bord, 2 stoler, en öppen spis, kjøkkenutstyr och klädarna hang på veggen.
Fick Jussi besök så måsta nok gjestene ligge på golvet. Huset til Jussi var ca 3,5 x 4 m. Jag skal prøve å ta noen bilder innvendig i huset också. Huset er hos hans familie i Norge.
Han er en legende från Finnskogen. Han var en mycket kunnskapsrik og spesiell person. Man kaller han Finnskogens siste vandrer. Han snakket flere språk blant annet gammelfinsk, svensk, norsk og engelsk.
Dere kan låne et bilde av hans hus og av han selv om dere vil. Jag har bilder av han.
Kjenner dere filmen Finnskog og trollskap?
Nitahå Jussi bodde like ved Mangslidberget og her har han holdt til i svært mange år. Nitahå Jussi er født i 1874 og døde i 1965. Han er selve kongen av Finnskogen.
Kolla historien från Sverige. Han må ha blitt nevnt i noen sammenheng. Han er begravlagt på Nyskogakyrkegård. Han snakket mest svensk selvom han var mye i Norge og hadde mye slekt der. Hans søster bodde på Langbråten like ved Løvhaugen og hans bror bodde på rett uten for Oslo (Bærum). Han var 2 ganger i USA. Han var besøkte kongen av Sverige i forbindelse med en urett når noen tok fra gården på Nordviggen når han var i Amerika. Jussi hadde et stort ordforråd og han hadde mange kloke uttrykk som fremdeles lever på Finnskogen.
Norska Aftenposten listar Finnskogen bland bra resmål 2018.
Dessa är Minsk, Finnskogsleden, Öland, Sunnmørsalpene, Lipariska öarna, Ekvador, Seattle, öarna São Tomé och Príncipe, Petra i Jordanien, Salomonöarna, Budapest och Botswana.
De som bor i Minsk kanske inte är överlyckliga över att bo i "världens bästa resmål" och de, som bor på Salomonöarna, tycker nog inte heller att lagunerna är så väldigt märkvärdiga. Det är ju sådant man sett i hela sitt liv.
På samma sätt verkar många svenskar vara blinda för det värde som ligger i en någorlunda orörd vildmark med björn, älg, varg, lo, bäver, kungsörn och många andra arter i milsvida skogar med timmerhus, vandringsleder, myrar och rena, skogssjöar.
Att plantera granar i raka rader gör ju inte precis att skogen ser naturlig ut, men där råder fortfarande tystnad, djuren kan vara där (de, som inte blivit skjutna!) och vid vinterns svarta nymåne dominerar stjärnhimlen på ett sätt som man annars bara ser på nätets bilder av Vintergatan. Fullmånen ger också ett kraftfullt intryck när den i total tysthet sakta, sakta stiger över grantopparna.
Allt sådant uppskattas av dem, som i sina egna länder sett skogarna försvinna till förmån för breda vägar, industrikomplex, maskiner och tunga städer. Björnar och älgar bland granar och månsken är något exotiskt för dem, något som kanske snart inte mera finns på jorden. Om vi inte skärper oss!
Våra skogar och vargar kanske kan likställas med laguner och korallrev...
Ekonomi dominerar tänkandet och man tjänar pengar på att såga ner träden och sälja timmerstockarna, som far iväg på järnvägsvagnar. Men det är bara en kort tid, som skogsmaskinen står nära ditt hus. Sedan far den iväg till ett annat område och skogen kan växa upp igen. Det blir ingen riktig gammelskog med olika arter, men... det skulle kunna bli. Om man ville.
Detsamma kan man inte säga om det nya påhittet med vindkraftverk. De står kvar på samma ställe hela tiden. De sitter fast och själva byggandet har förstört naturen omkring dem. Jättestora betongfundament är inte så lätta att ta bort. Om en snurra går sönder så kan heller inte marken saneras. Den 8 mars 2018 blev ett stort område i Borchen-Etteln förstört av en trasig snurra som spred fint glassplitter flera kilometer omkring sig.
Människor kan vanligen inte bo i närheten av vindkraftverken så trakten avfolkas. Skogen blir en industrianläggning, som delas lika mellan skogsbolaget och vindkraftsbolaget.
Detta är inte vad turister har för avsikt att vilja uppleva så det kan bli dödsstöten för turistanläggningarna på flera tiotals mils omkrets eftersom man nog inte vill betala för att uppleva en utsikt över bergen som snarare för tankarna till en utsikt över en flygplats med rader av höga master med blinkande lampor.
Den utsikten ger fel känsla och det är just den rätta känslan som turister betalar för. Turism kan göra att fler också kan bo i dessa områden.
Ta vara på den här naturmiljön i stället och utveckla ett nordiskt turistparadis! Man skulle kunna "jobba mera" på den saken och kanske plantera blandskog så att det blev litet trevligare för djuren.
Jamen, ett turistparadis måste väl ha stekande sol, laguner och korallrev?
Nja, inte alltid. Det finns inga laguner i Minsk heller. Och hur kunde Finnskogen komma med på den här exklusiva listan?
Vi ønsker kanskje i større grad å delta i den politiske debatten.
Saken må løftest opp på et høyere plan
og befolkningen i Torsby kommun
må få kjennskap til hvilke viktige verdier
som står på spill i dette området.
Det er mange innlegg i vår avis Glåmdalen nå for tiden. Folk synes å vara meget engasjert i denne vindkraftsaken på Finnskogen og nordmennene har definert dette området på både svensk og norsk side som kjerneområdet for den skogfinske kulturen og også vår identitet. Når man snakker om Finnskogen så må man vara tydelig på vår unike kultur og dyremangfoldet i dette området.
Ingen annen sak har blitt debattert oftere i vår avis Glåmdalen enn akkurat vindkraft på Finnskogen de siste 2 månedene. Det har vært 2 - 3 innlegg hver eneste uke. Ikke et eneste innlegg har vært positivt til vindkraft på Finnskogen. Snakker man med en tilfeldige i Glåmdalen nå i disse tider, så kjenner nesten alle denne saken på Mangslid.
Vår forening Natur eller Vindkraft? Bevar Finnskogen, puster dessuten Nord Odal og Våler kommune i nakken. De gjorde en beslutning for ca. 2 år siden å bygge vindkraftpark i hver sin kommune. Nå ser disse 2 kommunene hvordan opinionen har snudd seg mot dem i Glåmdalsregionen og de er urolige for hva dette kan bety.
Vi nordmenn er kanskje litt mer bråkete enn dere svensker. I en slik sak må man vise klart hva man mener. Saken må løftes opp på et høyere plan og befolkningen i Torsby kommun må få kjennskap til hvilke viktige verdier som står på spill i dette området om en vindkraftpark skal bygges på Mangslidberget. Morten K.
"Vi vet av erfaring at slike vindturbinparker vil føre til store ødeleggelser på naturen omkring, og det vil langt ifra være synonymt med vill og vakker skog."
"Min mening er at lokalbefolkningen, skogfinske interesser, turistnæringen, politikere og folk som generelt har et nært forhold til Finnskogen, må stå sammen og protestere høylytt mot disse planene på svensk side".
Citat från artikeln av Odd Magne Tangen Karstensen i tidningen Glåmdalen.
Så kallade skyddsavstånd innefattar zoner där inga vindkraftverk bör byggas, och är ett sätt att minska riskerna för hotade arter med förhöjd risk att förolyckas eller att störas av vindkraftverk.
Att undvika att etablera vindkraftverk på platser med
höga risker för fåglar, är det främsta sättet att
minska negativ påverkan på fåglar från vindkraft.Läs mer...
Vissa verk dödar endast få fåglar, andra kan orsaka upp till ungefär 60 fåglars död per år. Förhållandevis få svanar, gäss och tranor förolyckas vid vindkraft. Det beror troligen på att dessa fåglar visar starka undvikandebeteenden. Men vissa arter dödas i högre omfattning än förväntat av vindkraft i förhållande till hur vanliga de är. Det är rovfåglar, måsfåglar samt hönsfåglar. Läs mer...
Rapporten beskriver biotopval, flyghöjd och rörelsemönster som studerats under 2011-2015 för kungsörnar som märkts med GPS-sändare i norra Sverige.
Demografisk analys av kungsörn och havsörn.
Förstudie om att modellera mortalitetsfaktorers relativa
betydelse och hur vindkraftsmortalitet effektivast kan
kompenseras.
Kungsörnsprojektet
The Swedish Golden Eagle project (Kungsörnsprojektet) at the
Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) is aimed at improving the ecological knowledge on Golden eagles for their effective conservation.
Vindsnurra dödade havsörn.
Ein Seeadler ist am Wochenende bei Wernikow durch ein Windrad erschlagen worden.
Ornithologe Jürgen Kaatz: Gefährliche Turbulenzen am Rotorblatt.
Läs mer i windwahn.com
Fladdermöss tål inte de tryckvågor, som bildas av vindkraftverkens stora, roterande vingar. Deras lungor kollapsar / går sönder.
Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan
Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet Eurobats.
Sverige skrev under fladdermusavtalet 1992 och det trädde i kraft 16 januari 1994. Hittills har 31 länder anslutit sig till avtalet. De parter som skriver under överenskommelsen, skall fridlysa alla fladdermöss inom sitt område och förbinder sig följande inom sitt territorium (i en mycket kort sammanfattning):
1. Förbjuda fångst, hållande eller avlivning utan tillstånd från behörig myndighet.
2. Ange de platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus.
3. Ta vederbörlig hänsyn till livsmiljöer som är av betydelse för fladdermöss enl. punkt 2.
4. Vidta lämpliga åtgärder för att skydda fladdermöss och för att främja allmänhetens medvetande om betydelsen av att fladdermöss skyddas.
5. Utse ett lämpligt organ för information om fladdermöss, särskilt om fladdermöss i byggnader. Parterna skall utbyta sina erfarenheter i dessa frågor.
6. Vidta ytterligare åtgärder som kan anses nödvändiga för att trygga de fladdermusbestånd som är hotade.
7. Där så är lämpligt, främja forskningsprogram om skydd och vård av fladdermöss.
8. Vid bedömning av vilka bekämpningsmedel som skall tillåtas, överväga dessas framtida inverkan på fladdermöss. Till fladdermössens försvar finns också fladdermus.net som inventerar fladdermöss och insektsfaunan i landskapet, utreder konsekvenser, möjligheter och åtgärder i samband med vindkraftsprojektering, stadsplanering och reservatsbildning samt bistår med expertis i natur- och kulturvårdsprojekt.
Alla Sveriges fladdermusarter är fredade enligt jaktlagen och fridlysta enligt Artskyddsförordningen. Sverige har dessutom förbundit sig att främja fladdermusbestånden och skydda fladdermössens jaktområden och boplatser enligt avtalet EUROBATS. Detta innebär att fladdermusfaunan alltid skall utredas när landslapet förändras. I EU:s Habitatdirektiv anges fyra arter, för vilka Sverige har skyldighet att skapa särskilda bevarandeområden: större musöra, dammfladdermus, Bechsteins fladdermus och barbastell.
Fladdermöss och vindkraft
Det finns antagligen flera anledningar till att vindkraftverk
dödar fladdermöss. En förklaring är att kraftverken lockar
till sig insekter. Fladdermöss dödas i samband med att de
jagar insekter som samlas kring tornen. Det träffas av rotorbladen
eller får inre blödningar på grund av kraftiga tryckfall
vid rotorbladen. Fladdermöss kan flyga högt. De jagar
vid vindkraftverken när vindarna är svaga...
Vindval är ett kunskapsprogram med forskning om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Bevara Finnskogen! Det tycker norrmännen, som inte vill se någon maskinpark på Mangslidberget, som ligger vid norska gränsen.
Så här säger Morten Koksvik till en norsk tidning:
- Det rimer dårlig om et vindkraftfirma skal etablere seg i dette området med 34 vindmøller på 250 meter på et av Finnskogens høyeste topper. I dette området finnes Finnetorp og rester etter finsk bosetning. Finnskogleden som ble kåret av Aftenposten til mål nr 2 som de oppfordrer nordmenn å se i 2018, ligger rett vest for den planlagte vindkraftparken. Skitarseene på Mattila vil bli berørt. Et slik omfattende utbygging av vindkraft med 34 vindmøller på 250 meter vi ha svært negativ innvirkning på dyremangfoldet i denne delen av Finnskogen. Disse vindmøllene vil være godt synlig langt inn på norsk territorium og dessuten utgjøre et støyproblem. Utbyggeren WPD har ikke informert befolkningen på norsk side i henhold til Espoo-konvensjonen og informasjonsgruppa «Natur eller Vindkraft?
Firmaet wpd Scandinavia AB undersøker mulighetene for å etablere en vindkraftpark i området
Mangslidberget i Torsby Kommune. Området er beliggende ca. 6 km fra den norsk-svenske
riksgrensen med Grue og Åsnes kommune på norsk side.
Mangslidberget vindkraftpark vil ligge rett øst for Rotbergsjøen i Grue kommune. Vindkraftparken
vil bestå av maksimalt 34 vindkraftverk med en totalhøyde på 250 meter (vedlegg).
Kongsvinger kommune går i mot etablering av en vindkraftpark i Mangslidberget i Torsby
kommune. Forslaget om å plassere en vindkraftpark i den sentrale delen av den
grenseoverskridende Finnskogen ivaretar ikke den skogfinske kulturarven, svekker regionens felles
identitet og bryter med reiselivssatsingen rundt opplevelsen av natur og kultur i et skoglandskap.
En slik vindkraftpark vil i første rekke påvirke landskapsbildet på norsk side, i tillegg til endringer i
dyrelivets naturlige trekkruter.
Endringen i landskapsbildet vil påvirke menneskers opplevelse av området, og vil vurderes subjektivt
alt etter hva man har av forventninger og synsinntrykk. Sett i sammenheng med regionens
reiselivssatsing, med Finnskogen som et område for turisme, friluftsliv og rekreasjon med basis i
store skogbruksområder og formidling av skogfinsk kultur, vil en vindkraftpark vanskeliggjøre en slik
satsing. Regionens arbeid med foreningen Finnskogen Natur & kulturpark bygger også opp under
bruk av Finnskog-området som et sted hvor man fremhever skogfinsk kulturarv. I fra 1998 er
skogfinner som folkegruppe anerkjent som nasjonal minoritet og det har vært og er på gang flere
prosjekter både i Norge og Sverige for å synliggjøre folkegruppens språk, byggeskikk og levemåte.
Borde inte regeringen vara skyldig att förklara nyttan för oss medborgare, vi som blir av med våra pengar, med vår hälsa, med vår natur, med områden stora som hela landskap. Borde vi inte få en förklaring. Och borde vi inte kunna ställa frågan; - vem har gett er rätt att så sälja ut vårt Sverige?
En bok om kampen mot väderkvarnar, sabotaget av den svenska kunskapsskolan och skövlandet av det svenska landskapet. Amazon
FACEBOOK
Inlägg från 2014 av Bernd Stymer
I nästan 7 år har jag försökt stoppa vindvansinnet. Förgäves. Jag har informerat varje kommun varje länsstyrelse, varje domstol, varje parti, regering och riksdag, JO, KO, Riksrevisionen om att gällande lagar inte tillåter att Sveriges natur skövlas av vindkraftverk, att lagarna är skapade för att skydda människor till liv och egendom.
Förgäves.
När inte svensk nationell lag fick gälla anmälde jag svenska staten till EU-kommissionen för fördragsbrott eftersom EU-lag, Maskindirektivet inte fick gälla för maskinen vindkraftverk i Sverige.
Förgäves.
EU frågade svenska regeringen om lagen tillämpades och regeringen svarade naturligtvis ja, den tillämpas, fastän inget verk är CE-märkt eller inte en enda marknadskontroll hade genomförts så som lagen kräver.
Vi är rättslösa.
Den nya regeringen uttalar dödsdom över landsbygden i ”Energi 21 - Förslag till statens budget för 2015”.
Tusentals nya vindkraftverk skall sättas upp överallt även i naturskyddsområden fastän vi har CO2-fri elöverskott sedan länge, ett överskott som vi konsumenter tvingas betala och som dumpas till utlandet. Stoppa vindvansinnet Facebook
HEMSIDA
Sedan 2008 har jag förgäves försökt stoppa vindvansinnet med lagens hjälp. Lagen förbjuder entydigt att vindkraftverk får skövla naturen. Läs innantill i Miljöbalkens 1:a paragraf, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM
Dessutom ställer gällande EU-direktiv, Maskindirektivet, sådana uttalade krav på de farliga maskinerna så att de aldrig får sättas i drift i Sverige, men i Sverige har Arbetsmiljöverket förfalskat bestämmelserna i ett ASF 2008:3
Trots det lyder svensk förvaltning och svenska domstolar regeringsorder att inga hinder för utbyggnad av vindkraftverk får sättas. http://www.helgaro-liv.se/falsk%20uppgift/17-3-2011%20reg%20beslut.pdf
I klartext betyder det att inga lagar får stoppa vindkraftverk i Sverige.
Så får det naturligtvis inte gå till i en demokrati, men anledningen att det gör det ändå är endast och allena att personer som arbetar med media, pressen, Radio, TV, har kommit överens om att de har skyldighet att utöva miljöpolitik där alla invändningar mot ett påstått hot mot jordens klimat kallas falska och därför inte får nå befolkningen. Läs mer...
BLOGG
Då medias alla journalister vägrar att utföra skyldigheten att informera om historiens största bedrägeri mot det svenska folket, måste vi som vill stoppa vansinnet via Nätet lämna information i syfte att i nästa val framtvinga ett stopp för vansinnet.
Vi argumenterar än så länge med ord men vi tänker värna våra hem och vår existens mot skövlingen med alla medel. Det är frågan om överlevnad för alla oss som drabbas av förstörd häsa och skövlad natur.
Delta i den debatt som media förvägrar oss.
Om vi bara finge en halvtimme i statens TV skulle vi genom våra argument sänka ela vindvansinnet.
Men ingen vågar denna offentliga debatt. Läs mer...
Blogginlägg av Bernd Stymer från 2011 i Skyddamiljön
Befolkningen har grundlurats att tro att vindkraftverk hindrar en klimatkatastrof.
"Vind är gratis! Vindel minskar utsläpp av farligt CO2! Vindkraftverk räddar klimatet!".
Nej, så är det definitivt inte!
Vind är måhända gratis men vindkraftverken kostar befolkningen miljarder; dels därför att maskinerna är så otroligt ineffektiva så de måste ha skattebidrag för att bli lönsamma och dels därför att mängden vindkraftverk kräver nya ledningar för miljarder kors och tvärs i landet. Även om de nya ledningarna är till för att skicka den svenska vindelen till utlandet, så betalas de av skattebetalarna. Läs mer...
och blivit till högar med skrot, som ska transporteras bort, då säger man nog inte längre att vindkraften var så "grön".
Detta med att kalla vindenergin för "grön energi" handlar nog snarare om green-washing, att man vill ha en OK-stämpel på en jätteindustri. Den ska vara så OK att man till och med kan få bidrag för den från länders regeringar.
Det finns ett annat sätt att göra energi
och det är genom att odla alger. Grönare kan det knappast bli!
När vindsnurrorna fallit så kommer algerna fortfarande att finnas kvar, kunna odlas och ge både mat och energi. Det innebär i praktiken att man gör olja på samma sätt som jorden har gjort, men att man snabbar upp processen.
Sådana anläggningar kan alla länder skaffa sig själva och några internationella jättebolag behövs inte för att producera energi. Även privatpersoner kan odla alger hemma.
In the context of the International Building Exhibition IBA 2013 in Hamburg, Germany, the first algae bioreactor house was build. Algae-filled solar panels are the center of the house's energy cycle. One one hand, they produce heat by absorbing solar energy, which is used to heat the house and produce warm water.On the other hand they produce biomass for biogas production, which is used to provide electrical energy and more heat.
Full report at http://www.redferret.net/?p=50921 . Ecoduna, a startup based in the foothills of the Alps in southern Austria and founded by two long-time friends, has developed a super efficient production system which can use waste CO2 and seawater to produce huge quantities of micro-algae, which is probably the most nutritious food stuff in the world. The pair, Martin Mohr and Franz Emminger, have managed to completely revamp the concept of producing this super food, by creating what they call 'hanging gardens', which grow the algae upwards rather than in flat ponds as is done conventionally.
Vi kan inte längre förlita oss på fossila råvaror för produktion av material och energi. Vi behöver hitta andra råvaror som är förnyelsebara och hållbara. Och här kan makroalger vara en del av lösningen! Seafarm är ett forskningsprojekt där makroalger ska odlas för att användas för en mängd olika ändamål i ett kretslopp där allt tas tillvara.
För tre år sedan startade projektet Bäckahammars algbruk. Genom att ta tillvara spillvärmen och näringsämnen från bruket skulle en klimatsmart metod att odla alger tas fram. Oljan i algerna ska sedan utvinnas och användas för miljövänlig produktion av biodiesel, bioplast och smörjolja.
Nu kommer de första rapporterna från projektet som leds av forskare vid SP. Data visar att en hektar algodling ger lika mycket avkastning som fem hektar raps. Dessutom sker algodlingen på obrukbar mark. Energibalansen är också positiv, odlingen ger drygt fyra gånger mer energi än den som odlingen kräver. Användningen av rökgas, som förs ner i vattnet för att ge algerna den koldioxid de behöver, minskar dessutom koldioxidutsläppen från bruket. Läs mer...Konstruktion av en fotobioreaktor för
odling av alger
– ett småskaligt försök
vid Sveriges lantbruksuniversitet
Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap
Institutionen för växtproduktionsekologi
Blågröna alger är inte bara en sommarplåga. De kan bli framtidens miljövänliga vätgasfabrik. Världens snillen mobiliseras nu för att lösa uppgiften.
För de flesta är blågröna alger en sörja. Men det finns de som vet bättre. Peter Lindblad vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala är en av dem. Under mer än 10 år har han detaljstuderat den lilla blågröna algen Nostoc. Ytan på ett garagetak ska räcka för att producera den energi ett hushåll behöver, säger Peter Lindblad. Läs mer...
Grönt, slemmigt och haussat. Såväl Bill Gates som stora oljebolag satsar på alger som framtidens energikälla. Men är det praktiskt och lönsamt att odla alger i Sverige? Ett nytt projekt ska ge svar.
Intresset för att omvandla snabbväxande alger till biobränsle har ökat kraftigt de senaste åren, framför allt i USA. Minst 57 företag har gett sig in i algbranschen, enligt den senaste sammanräkningen från nyhetssajten Greentech Media. Bland finansiärerna som pumpar in hundratals miljoner kronor finns Bill Gates och oljejättar som Exxon Mobile, Shell och BP. Läs mer...
Bill Gates har satsat en okänd summa i ett uppmärksammat företag som gör biobränsle av alger. Och han är inte ensam.
Genom sitt investmentbolag Cascade Investment har Bill Gates investerat i det amerikanska företaget Sapphire Energy som gör biobränsle av alger. Hur mycket Bill Gates investerat är inte känt men totalt har företaget dragit in mer än 600 miljoner kronor i riskkapital.
Företaget fick stor uppmärksamhet i våras med sitt påstående om att det kan framställa bensin av en speciell alg som framställts i labbet. Algen producerar en slags motsvarighet till råolja från solljus, koldioxid och vatten. Läs mer...
EADS ska demonstrera en flygtur med 100 procent algbränsle på flygmässan i Berlin. En elhybridhelikopter finns också på ritbordet.
På flygutställningen ILA i Berlin mellan 8 och 13 juni ska den europeiska flygkoncernen EADS låta ett litet tvåmotorigt flygplan, en Diamond DA42, göra en flygtur tankat med 100 procent algbaserat bränsle.
I en intervju med tidningen Die Welt säger EADS teknikchef Jean Botti att bränslet som ska användas vid flygningen har högre energivärde än den fotogen som annars brukar användas. Bränsleförbrukningen blir 1,5 liter mindre per timme vid lika belastning av motorn. Läs mer...
