Elräkningen

På elräkningen står det att riksdagen har beslutat att höja kvotplikten på elcertifikat för alla elhandelsbolag från 1 januari 2018 för att öka utbyggnaden av förnybar elproduktion.

Vindkraftsbolagen lockar väl med att det blir billigare el, men... hur fungerar det egentligen?

Några citat.
I takt med att klimatförändringar fått ökat fokus har engagemanget för klimatfrågan vuxit. På många håll inom olika länder och sektorer görs därför insatser för att minska utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet. Elcertifikat och handel med dessa är ett exempel på en åtgärd som ska syfta till att stimulera och öka produktionen av förnybara energikällor. Systemet med elcertifikat har funnits sedan 2003 i Sverige och kort kan man säga att systemet med elcertifikat belönar dem som investerar i miljövänlig energi och straffar dem som inte gör det.

Riksdagens beslut om att höjda kvotplikten innebär att alla privat- och företagskunder, som tecknat fastprisavtal före 2015-10-21 och omfattas av kvotplikt kommer att få en ökad kostnad för elanvändning. För en kund med en elanvändning på 5000 kWh/år innebär detta en ökning på cirka 8kr/mån och för en elanvändare på 20 000 kWh/år blir det cirka 33kr/mån. För kunder som har tecknat fastprisavtal efter detta datum så är kostnaden redan inkluderat i avtalat.
Läs mer om kvotplikten

Ökad kostnad?

Skulle det inte bli "billigare el"?

Hm.... det kanske blir billigare el. 

Det är inte "elen" som gör att elräkningen blir dyrare. 

Det är att man måste betala de dyra elcertifikaten som ska göra att elen blir billigare???
Och.... då blir vår el billigare men elräkningen dyrare????
Om det är så, då är vi ju lurade, men om man ska vara språkligt petnoga så kan man ändå inte säga att "vindbolagen har ljugit". 
Ungefär som att mjölken skulle bli billigare (kosta 8:-/litern) medan papperspaketet skulle kosta 10:-. Då skulle ett mjölkpaket stiga i pris och kosta 18:-, men mjölkproducenten skulle ändå kunna säga att "mjölken har blivit billigare".

Det kanske finns någon annan som kan förklara detta mer ingående, någon som är bättre insatt i vindbolagens ekonomiska irrgångar.

Annat som inte riktigt stämmer

Så har jag en invändning och det är att det inte alls är bevisat att klimatet påverkas så mycket av växthusgaser. Denna påverkan lär vara så liten att det egentligen är meningslöst att räkna med den. Det som kraftigast styr klimatet, dvs jordens temperatur, är solen och närmare bestämt solstormarnas antal. Många solstormar = det blir varmare. På den Lilla Istiden när folk frös och svalt i Europa så var det knappt alls några solstormar.

Jo, jag har en till invändning:
Det lär handla om den populära CO2, som man är så rädd för. Men naturen, växterna, skogarna....allt detta äter upp den CO2 som finns och i stället produceras syre, som vi och alla djuren behöver. Varför slutar man då inte att såga ner skogarna?
Varför mejar man ner skogen för att sätta upp jättestora maskiner? Om man nu vill "motverka CO2" så är det väl bara att plantera fler skogar överallt!

Nu kom det en till invändning:
Vad är förnybar energi?
1. Oljan tar slut? Alltså inte förnybar?
2. Vattnet tar inte slut? Alltså rinner i evighet och kan kallas förnybar energi?
3. Vindkraften kallas förnybar för att vinden alltid kommer att blåsa och om man sätter upp en massa jättestora vindsnurror på den nedhuggna f.d. skogen så kan man i evighet (nästan) få mer och mer energi av denna vind.

Jahapp.... ?

En liten lätt fundering över detta ger ett annat svar än det som vindbolagen presenterar.

Oljan tar slut?
Nej, det behöver den inte göra! 

Man kan göra ny olja på samma sätt som naturen har gjort. Man kan odla alger och denna odling förbrukar CO2 eftersom den tillhör den gröna naturen, som själv kan tillverka solenergi. Man kan odla alger i dammar, i burkar, i rör, i petflaskor..... överallt. Av alger kan man också göra Super Food.

Vattnet tar inte slut?
Jaså, inte? Men det tycks det ju ha gjort på många ställen.
Om man sågar ner skogarna och förgiftar allt annat som växer så saboterar man tydligen också vattnets naturliga rörelser och det kan bli torka. Kanske inte alls så bra att bygga dammar och räta ut floderna.

The Indian state of Punjab is undergoing a severe water crisis. Once an agricultural leader in India, it’s now turning into a desert.

H2WOE India's Water Crisis: 

A Warning To The World

A World Without Water 

(Environmental Catastrophe Documentary)

Vinden tar inte slut.

Njä, kanske inte, men jättelika vindkraftverk har en negativ effekt på naturen och klimatet om man sågar ner träden för att ge plats åt dem. Träden är viktigare för livet på jorden än vad vår energiproduktion är. 

What would it be?

A world without trees

Around 15 billion trees are cut down each year. So, hypothetically speaking, it would take just over 200 years for the world’s forests to completely disappear.

Om man tänker på det sättet så blir den gröna oljan den enda förnybara energin och den enda som är värd att kallas grön. Den kan odlas över hela jorden, oberoende av om det blåser eller inte. Vatten måste man ha, men man använder ju stillastående vatten så man förstör inte det som flyter i naturen. Man kan göra bensin till bilar av avloppsvatten.

Problemet med algodlingen tycks vara att den är för enkel och naturlig för att kunna locka storbolagen. Det kostar inga miljarder och man kan inte tjäna några miljarder.

Det här med skogen

Till och med vindbolag kan anse att man inte ska röra den naturliga skogen, som här. I stället så ger man sig på den skog, som kan kallas monokultur eller kommersiell skog.

Nånstans i wpds skrifter såg jag att de betecknar Mangslidberget som en skog präglad av modernt skogsbruk, vilket innebär att där bara finns granar / tallar, som växer i raka rader, samt en del kalhyggen. Alla träden är lika breda och lika höga för att kunna passa in i skogsmaskinerna och under dem växer bara mossa och harsyra. Detta har de nog skrivit som en slags ursäkt för att kunna planera vindkraftverk där. De ser berget som en granplantage och tycker att en till industri där gör väl ingen skillnad. Medan de som bor där pratar om örnar, hotade fågelarter, sällsynta blommor, slåtterängar och hjortronmyrar.

Nej till vindkraftverk i Finnskogen

av John Rönningen.

Da ryktene om et mulig vindmølleprosjekt i Mangslidberget på svensk side av Finnskogen begynte å spre seg på norsk side rett før jul i 2017, hadde dette prosjektet allerede kommet godt i gang. Tyske utbyggere og Torsby kommune hadde da hatt flere år på seg til å forberede prosjektet og se på hva dette vill medføre av ulemper og fordeler for området. Vi snakker da om svensk side. I Norge har man først nå etter jul hatt muligheten til å sette seg inn i hva dette kan medføre for norske interesser i området... Läs mer...

I Naturvårdsverkets underrättelse till det norska Miljödirektoratet

kan vi, angående planerna på en vindkraftspark på Mangslidberget i Värmland, läsa: 

Vindparken har en storlek som innebär att den enligt svenska bestämmelser alltid kan anses innebära betydande miljökonsekvenser. För sådana verksamheter krävs alltid att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram och att det genomförs samråd med bland annat allmänheten om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. 

Här står på en sida: "Kommande MKB omfattar bl.a. .... och sedan har man olika punkter.
Det står också: Kungörelse i regional media efter att ansökan och MKB är komplett, med information om sista dag för att lämna synpunkter.

En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla:

Beskrivning av aktuellt projekt.

Miljöförutsättningar i området för eventuellt genomförande av projektet.

Troliga miljökonsekvenser vid genomförandet av projektet.

Möjlighet att minska negativa miljöeffekter.

Oundvikliga negativa miljöeffekter.

Alternativ till projektet (inklusive nollalternativ) samt alternativens effekter.

Analys av hur det lokala och kortsiktiga utnyttjandet av miljön förhåller sig till ambitionen att långsiktigt förbättra miljön.

Förekomst av irreversibla effekter.

I bedömningen ska särskilt beaktas

1. sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av påverkan och möjligheten att avhjälpa den,
2. påverkans totaleffekt,
3. påverkans gränsöverskridande art,
4. riskerna för människors hälsa eller för miljön,
5. påverkans storlek och fysiska omfattning,
6. vilken betydelse och sårbarhet som det påverkade området har på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och
7. påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus.^[3]

Grundläggande reglering
Kompletterande bestämmelser

Beskrivning av aktuellt projekt.
Det har varit ett samrådsmöte, som bestod av WPDs beskrivning av sitt vindkraftsprojekt. De berättade vad de tänkte göra och sedan var mötestiden slut.

Miljöförutsättningar i området för eventuellt genomförande av projektet.
WPD berättade att de ansåg (hade kommit fram till) att förutsättningarna var bra (i alla fall bra för dem).

Möjlighet att minska negativa miljöeffekter.
WPD skriver:
Torsby kommun har mycket kulturmiljövärden, och Finnskogen utgör en stor del av dessa.  Finnskogen är en viktig del av Torsby kommuns turism och hänsyn till dessa värden behöver tas när man planerar vindkraft inom Torsby kommun.
Mangslid är beläget i utkanten av Finnskogen (beroende på hur gränsen dras) och det finns kulturmiljövärden och turistanläggningar kopplade till kulturmiljön och aktivt friluftsliv på båda sidor runt det höjdläge Mangslid är beläget på.

WPD gör alltså ett påstående, som enbart innebär att de konstaterar att detta finns och sedan säger de att hänsyn till detta behöver tas när man planerar vindparken.
Det låter ju snyggt men det har inte närmare diskuterats vad denna påverkan skulle ge för effekt eller hur en sådan hänsyn skulle fungera i praktiken. Det framkom inte att en vindpark troligen skulle innebära dödsstöten för den naturturism och det friluftsliv, som av andra planeras i området.

Någon allmänhet har inte fått en chans att ta ställning till att en vindpark planeras i ett område som ligger mitt i Inner Scandinavian Heartland och är en s.k. cross-border region, som omfattas av EUStrategic Cross-Border Programme , som en del av EUsLEADER programme, kallat INTERREG. 

Någon allmänhet har heller inte fått veta att en vindpark också skulle äventyra existensen av redan befintliga turist- och rekreationsanläggningar. Inte ens de, som äger dessa anläggningar eller andra, som bor i området i skogen, har tillåtits få något större inflytande.

En vindpark skulle förstöra naturen, djurlivet och den känsla av frihet, som är just det som lockar besökare, nya invånare, projektörer och turister, och vad WPD menar med att "ta hänsyn till detta" framgår inte och det har heller inte diskuterats med allmänheten, vilket väl är det som denna MKB avser (och konsekvenserna av en så stor miljöförstöring har troligen inte heller diskuterats med några politiker, som enbart utlovats pengar).

Men denna MKB ska, som sagt, komma och man får väl då hålla utkik efter denna kungörelse i regionala media och sedan yttra sig. Undrar om det kanske står i lagen att de måste komma och delta i något möte också? Det kanske man kan kräva?

Ja, här är en lång lista på sådant, som skulle diskuterats med allmänheten. En riktig diskussion där alla aspekter framkommer skulle kräva att utomstående, fristående experter också fick vara med och säga sin mening och framför allt så skulle detta nog behöva vara ett många timmar långt möte på dagtid där också alla boende och alla företagare i denna del av Finnskogen hade blivit inbjudna. Det borde vara kommunen som då stod för kostnaderna av att inbjuda andra experter än enbart dem, som arbetar för WPD.

JP Hessling har visat att WPD kommit med desinformation och vinklade framställningar och att de har lyckats lyfta ett etableringsförbud genom att använda vilseledande argument, samt att deras fotomontage inte stämmer med verkligheten. 

Att förstöra eller inte förstöra naturen i en stor del av Värmlands unika kulturbygd är en så allvarlig fråga att det skulle krävas ett ordentligt symposium. 

Borde man inte i stället satsa på att utveckla naturturismen?

Vindindustrin på Mangslidberget

Så lyder överskriften på en helsida i Torsbybladet 25 april. Det är en annons, som arbetsgruppen SOS Finnskogen har satt in. Bilden visar en jättelik mast bredvid Fryksände kyrka för att man ska förstå hur höga dessa vindkraftverk egentligen är. 

Sedan sägs det egentligen inget om vad annonsen syftar till, men vad arbetsgruppen vill är att "Vindindustrin på Mangslidberget" aldrig ska bli verklighet. När veckan gått har nog de flesta i Torsby sett den här bilden och kanske också börjat undra vad det handlar om, kanske frågat varandra, kanske googlat, kanske börjat prata och tycka.... Annonsören har lovat att det nu ska komma mer information varje vecka.

När jag klickat på länken här så tar det en lång stund innan Torsbybladet visar sig. Först blir det bara svart, men det är tydligen bara att vänta en stund.

Mer om höjden

Jag försöker göra ett likadant fotomontage, men det går inte så bra för snurran är så stor så att den hamnar utanför mitt foto. Och ändå tror jag att jag kanske har gjort den för liten! 
Jag tror att höjden mäts till turbinen, men jag vet inte riktigt. Den exakta storleken ska finnas i annonsen.

Det är ett problem i annonsen. 
De skriver: Föreställ er att ni sätter 3 kyrkor till ovanpå varandra. Jag och även andra läste synintrycket "3 kyrkor" och tänkte att vindsnurran skulle vara lika hög som tre kyrkor. Men det ska alltså vara fyra kyrkor. Det är möjligt att det är till toppen av vingen som det räknas.

Shadow Flicker

Vindturbinens roterande jätteblad orsakar stora, rörliga skuggor, som sveper över marken.

Inne i ett hus blir det ett långsamt blinkande som om någon tänder och släcker en lampa hela tiden. Man kan lätt förstå att det måste vara påfrestande för dem, som bor där. Vi är inte gjorda (utvecklade) för att befinna oss i blinkljus och rytmiskt rörliga skuggor.

Om vindturbinen står i söder och väldigt nära huset så kan det säkert bli olidligt, men när man sätter upp sådana vindkraftverk så tänker man på att de inte ska ligga på det sättet nära bostäder. Så säger de i alla fall. Filmerna här under säger ju något annat, men vindkraftsbolagen påstår att de är medvetna om problemet och det finns andra bolag, som har specialiserat sig på just dessa frågor. Man kan väldig noga exakt förutse var och när skuggorna ska komma och därför kan man också skapa dataprogram, som stänger av en snurra under just den tiden som dess skuggor faller över en bostad.

Men det säger ju inte att det är trevligt att vara ute i en natur där ängarna blinkar. Det som vindindustrin vinner i ett område kommer turismen att förlora. Det är väl också möjligt att djuren föredrar att befinna sig i andra områden. Det sägs att gräsätande djur kan bli störda, speciellt hästar.
There are also concerns that flicker causes a problem with certain grazing animals. It is claimed it can "spook" horses.

Somliga människor är ljuskänsliga, photosensitiva, och blinkande ljus kan orsaka kramper i hjärnans blodtillförsel (seizures) men den frekvens som det då handlar om är 5-30 / sek. Känsliga individer bör alltså inte utsätta sig för blinkningar som är snabbare än 3 per sekund. Filmer och TV-spel kan ha provocerande frekvenser som många reagerar på och en gång var det en pokemon-film som orsakade att 700 barn i Japan hamnade på sjukhus.

Department for Energy and Climate Change har alltså sagt att vindturbinernas långsamma fart inte bör kunna ge upphov till någon hälsorisk.
A report by the Department for Energy and Climate Change found that frequency of the flickering caused by the wind turbine rotation is such that it should not cause a significant risk to health.
Potential of wind turbines to elicit seizures

Large turbines rotate at a rate below that at which the flicker is likely to present a risk, although there is a risk from smaller turbines that interrupt sunlight more than three times per second. For the scenarios considered, we find the risk is negligible at a distance more than about nine times the maximum height reached by the turbine blade, a distance similar to that in guidance from the United Kingdom planning authorities.

Flash frequency is the critical factor and should be kept to a maximum of three per second, i.e., sixty revolutions per minute for a three‐bladed turbine.Flicker from turbines that interrupt or reflect sunlight at frequencies greater than 3 Hz poses a potential risk of inducing photosensitive seizures. At 3 Hz and below the cumulative risk of inducing a seizure should be 1.7 per 100,000 of the photosensitive population. The risk is maintained over considerable distances from the turbine. It is therefore important to keep rotation speeds to a minimum, and in the case of turbines with three blades ensure that the maximum speed of rotation does not exceed 60 rpm, which is normal practice for large wind farms. Läs mer...

Man får inte bygga vindsnurrorna så att skuggorna från flera sammanfaller på ett sådant sätt att, de av människor synliga, skuggornas frekvens blir mer än 3 Hz.

Men en studie visar att det under en längre tid kan ge väldigt starka obehag, “significant nuisance”, och det finns också de som säger att man kan få huvudvärk av det. Campaigners claim that flicker causes extreme stress to people and can cause headaches.

Att någon får huvudvärk av detta är inget man kan påstå vara fel eftersom läkarna / forskningen själva säger att det finns väldigt många olika triggers, som kan starta huvudvärk, och de kan själva inte på pricken säga hur det fungerar.
Huvudvärk kan triggas igång av stress och det räcker alltså att man utsätts för en viss stressfaktor om och om igen för att kroppen ska reagera mer och mer på den. Till slut kan det bli en överkänslighet för ett speciellt intryck (som andra inte reagerar på) och elöverkänslighet är ett exempel på det, liksom en massa olika allergier.
Många som skaffat hus i skogen och många som kommer dit på semestern gör detta för att komma bort från all stress så att hjärnan kan tömma sig och kroppen kan varva ner. En daglig dos med blinkande solsken kan förstöra den upplevelsen, även om det bara blinkar en timme om dagen.

Hur starka dessa skuggor är och hur länge de pågår beror helt på snurrans läge, avstånd och tid på året. windharvest.com har gjort kartor där man precis kan se var skuggorna faller omkring en vindsnurra.
Om jag nu läser siffrorna rätt på sid. 20 så räknar man inte alls med några skuggor över ett hus som är 1.400 m från en snurra. Sämsta exemplet är ett hus på ung. 400 m från snurran som får blinkningar över sig 255 dagar om året. Det är sammanlagt 142 timmar på ett år. Den längsta blinktiden på en dag är 49 minuter. Här finns också fler exempel.

Man kan alltså, om man vill, se till att ett vindkraftverk inte byggs så att dess skuggor direkt stör ett hus. Det är väl i tättbebyggda områden som detta kan bli svårt. Om man i efterskott klagar på blinkningar, så kan de, som sagt, stänga snurran vissa tider.

För Mangslidberget så tror jag snarare att det kan vara så att den känsliga naturen kan påverkas. Det finns väl inga diagram över hur fåglar, fjärilar och blomflugor reagerar på en sol som blinkar. En blinkande hjortronmyr känns i alla fall inte längre så där jättenaturlig. Man åker hellre till något annat ställe. 

Vad beträffar blinkningar så tycker jag nog själv att det är värre att det blinkar hela natten. Ja, det finns så många olika tråkiga faktorer så det hela blir too much! 

Obehag ger risk för depression

Om man inte tycker om utsikten från sitt fönster så ökar risken för depression med 40% och detsamma gäller om man blir störd av ljud. Eftersom vi är så känsliga för störande syn- och hörselintryck så kan man förvänta sig att det uppstår negativa effekter på hälsan av de störningar som kommer från vindkraftsanläggningar.
Greater setback distances may be required when wind turbines are sited on elevated ridges as the shadows can be cast over distances of several kilometres. (Men det finns ingen hänvisning till det)
  The Society for Wind Vigilance

Wind turbine shadow flicker study

Det står att studien är independent, men den saken kan säkert diskuteras.

The strobe rates generally necessary to cause seizures in people with photosensitive epilepsy are 5 to 30 flashes per second. Large wind turbine blades cannot rotate this quickly.
Wind Energy Foundation

Shedding Light on Photosensitivity, One of Epilepsy's Most Complex Conditions

Epilepsy Foundation

Hjälper vindbolagen att klara av den här typen av problem.
Pager Power is a Suffolk-based consultancy service which provides aviation, communication, shadow flicker and glint/glare studies from the earliest stage of project development.

Wind turbine rotors can periodically cast shadows onto surrounding buildings during sunny intervals. This can negatively impact residents and their opinion of wind turbines. As a result, authorities responsible for shadow impact emission control have to ensure that residents are not disturbed by shadow flicker.
A shadow flicker protection system provides a technical solution to this problem. Such systems have been employed by leading turbine manufacturers for many years. It ensures compliance with all regulations, including sound protection and protection of endangered species such as bats.
Shadow flicker protection system for wind turbines

Film Shadow Flicker från National Wind Watch
Här finns också en lång lista med länkar. 

Och några filmer:

Wind Turbine Sunlight Flicker Problems

Wind Turbine Shadow Flicker and Noise, Byron Wisconsin

Shadow Flicker

Shadow Flicker at Portsmouth, RI High School Wind Turbine

Slagschaduw? Shadow effects wind turbine

Mangslidberget

"Jag åkte till Mangslidberget där den finns en stor koncentration av nyckelbiotoper på Bergvik Skog AB s marker, jag var lite nyfiken på vad jag skulle få se. Vägen var farbar ända till vägens slut även med normal personbil, så jag kom ganska så nära. Jag vandrade upp igenom ungskog med inslag av Contortatall barken var slät och grå som en blandning mellan asp och gran, med kottar direkt på grenarna. Nu fick jag se naturskogen resa sig, och jag gick in i en helt ny värld av gamla granar bland stora klippblock, jag gick från en steril skogsplantage in i en naturskog."  Läs mer...

Det är en sida med fantastiska naturbilder och en lång text om upplevelsen av naturen på Mangslidberget. Här finns massor av naturbilder från andra ställen i Värmland också.

Foto Mikael Klarström

Hur kan man få för sig att man vill förstöra den här miljön genom att göra den till en slags maskinpark, något som Torsby Kommun tydligen har i åtanke.