måndag 19 februari 2018

Känslan

Det är nog ingen idé att skicka dikter, romantiska bilder och sånger till politiker. De måste basera sina beslut på fakta och inte på känslor. Men vad är det för fakta?

Vad som ska komma att löna sig för kommunen är väl egentligen spekulationer (eftersom det ännu inte hänt) och olika typer av sådana spekulationer presenteras av olika personer som har intresse av saken, som exempelvis (i det här fallet) vindkraftsbolaget, som redan vet att de kommer att tjäna pengar på att bygga nya vindkraftsparker. Det är nog inte bara spekulation från deras sida. De har redan gjort noggranna kalkyler på vad allt ska kosta dem och vad det ska ge dem tillbaka.
Men kommunen består inte bara av deras eventuella projekt. Kommunen består ju även av annat, som skulle kunna bli lidande av att en vindkraftpark byggs: djurliv, natur, bostäder, småföretag och turism.

Jo, vad kommunen har att välja på nu, det är att i stället utveckla en ekoturism, men det går kanske bara att spekulera om den saken också. Ekoturismen har ingen företrädare, som kommer hit och håller samrådsmöte och lägger fram precisa siffror på vad varje liten stuga ska kosta och vem som ska betala varje liten väg och vad som ska hittas på och vad man ska tjäna. 

Det skulle behövas en sådan representant för den typen av naturturism, som nu tydligen är på stark uppgång i hela världen. Annars blir politikerna ensidigt påverkade av enbart specialister, som företräder den ena sidan, den som vill förvandla vår gamla kulturmiljö till industriparker.

En vindpark baseras på hårda fakta om elektricitet och pengar, sådant som politiker är vana vid att räkna med. Men en naturturism är baserad på upplevelser och känslor. Den, som bygger ett hus i skogen är också intresserad av "känslan på platsen".

Alla områden, speciellt naturområden, som har något unikt och speciellt att erbjuda, har chanser att utveckla ekoturism och etnoturism. Men den grundar sig inte bara på precisa ekonomiska kalkyler. Den grundar sig också på känslor, som då måste vara riktiga. 

Det kanske skulle behövas att någon psykolog 
höll ett föredrag för politikerna om känslans roll.
Vad är det som folk vill ha?
Varför är ekoturism på uppgång överallt?
Det är känslor och längtan i botten. 

Det är känslor som gör att folk vill besöka ishotell och fjällbäckar eller sitta och sjunga vid en lägereld i skogen medan fullmånen sakta stiger över de svarta granarna i öster. 

Det är känslor som gör att turister inte vill uppleva en "vildmark" där horisonten är fylld av jättesnurror, som säger svosch - svosch - svosch och blinkar dygnet runt, samtidigt som örnarna är nackade av de roterande vingarna, fladdermössen har dött och de andra djuren har flytt från området.

Det är känslor, som får oss att vilja sitta framför en varm vedspis när snöstormen ryker omkring huset. Det ska vara vilda skidbackar, svampar som lyser i mossan och hjortron på myrarna.  Det ska vara ängar med daggvåta blommor i gryningen, trollsländor med skimrande vingar, svalor som störtdyker mellan molnen och grodor som klättrar mellan grästuvorna. Och någon älg som trampar förbi utan att behöva vara arg eller rädd.

Någon etnoturism kan det inte bli frågan om i ett område där folk inte längre kan bo på grund av att de blir sjuka av infraljuden. Ja, det kan ju faktiskt inte bli någon turism alls om ingen kan bo där. Och om sedan inga bor där så blir det fritt fram att bygga ännu fler vindparker. Man har startat en utveckling, som leder till att "skogen" blir en industriell maskinpark, som producerar massaved och elektricitet till andra länder. Jägarna skulle inte heller gilla en sådan framtid.

Känslan, som det handlar om, är universell och uttrycks i konst, dikt och musik på många språk, men hos oss kommer den i större mängd från indianerna, som har tagit det som sin uppgift att sprida just känslan för djur och natur innan Den Vite Mannen har gjort slut på allting.



fredag 16 februari 2018

Ekoturism

De områden, som fortfarande har en hyfsad natur, speciellt med stora skogar, har nog framtiden för sig om de satsar på ekoturism och etnoturism. Det innebär en massa resande, men är nog ändå bättre än att skogen bara ska bestå av timmerplantager med stora vindkraftsparker, dvs bara vara tomma industriområden där folk inte kan bo eller knappt ens vistas. Dessutom är den här sortens turism bättre än de vanliga charterresorna.




Ecotourism can provide a viable economic development alternative for local communities with few other income-generating options.  Read more...

In recent years, the growth of interest in responsible travel has outpaced that of traditional sun/sand tourism by an increasingly wide margin. Read more...


Ecotourism is one of the fastest growing sectors of tourism, reporting growths of 10-15% annually worldwide. Read more...

Ecotourism, a movement that began to take shape back in the 1980s, is the oldest and most commonly used word for it. More recent industry buzzwords include green travel, nature travel, responsible travel, ethical travel, mindful travel, conscious travel, pro-poor tourism, and many others.

According to The Oxford English Dictionary, the word “ecotour” was first recorded in 1973, followed by “ecotourism” in 1982.
There, the word is defined as, “Tourism to areas of ecological interest (typically exotic and often threatened natural environments), especially to support conservation efforts and observe wildlife;
spec. access to an endangered environment controlled so as to have the least possible adverse effect.”

Principles of Ecotourism

Minimize physical, social, behavioral, and psychological impacts.
Build environmental and cultural awareness and respect.
Provide positive experiences for both visitors and hosts.
Provide direct financial benefits for conservation.
Generate financial benefits for both local people and private industry.
Deliver memorable interpretative experiences to visitors that help raise sensitivity to host countries' political, environmental, and social climates.
Design, construct and operate low-impact facilities.
Recognize the rights and spiritual beliefs of the Indigenous People in your community and work in partnership with them to create empowerment.

The Ecotourism and Sustainable Tourism Conference (ESTC), organized by The International Ecotourism Society (TIES), is a unique annual conference focused on the advancement of sustainability goals for the tourism industry. Offering invaluable learning and networking opportunities, the ESTC is a leading international meeting place where innovative minds gather to discuss ideas and solutions that inspire change. Promoting policies and practices benefiting businesses and communities, the ESTC helps to reinforce the role of tourism in building a more sustainable future.

TIES is a non-profit association committed to promoting responsible tourism practices that benefit conservation and communities. Our global network spans over 190 countries, with members who are leading the vital efforts to make travel and tourism more sustainable.

Learn, Network, and Grow with other professionals and stay ahead of todays fast growing tourism industry. Join TIES and take advantage of our networking, knowledge-sharing and relationship-building platform for industry professionals from around the world working in ecotourism and sustainable tourism.  Read more...


Eco-tourism in Sweden
Nature’s Best tours, trips and active holidays are the best way to enjoy Sweden’s great outdoors responsibly and to benefit the environment you find yourself in, local business, local people and their culture. It’s pretty simple really; you should book your trip through one of their approved tour operators. The range of activities on offer is amazing; dogsledding in the Arctic Circle, timber-rafting in Värmland, oyster and lobster ‘safaris’ in West Sweden, sea kayaking and a host of others.
From Visit Sweden  Sweden's official website for tourism and travel information
Visit Sweden and The King of the Forest


För oss känns det exotiskt och spännande med kroppsmålade urinvånare i tropiska skogar, men för andra kan det vara exotiskt att uppleva norrsken, timmerhus och lägereldar i den svenska naturen.





























Bilden visar det riktiga förhållandet mellan 
boningshus 8 m, gran, tall 27 m och vindsnurra 250 m.


onsdag 14 februari 2018

Besatt av vind

av
Peter Skeel Hjorth
Språk: svenska.

En egensinnig vindkraftsindustri spelar på rädslan för global uppvärmning. Den negativa inverkan på naturen och människor står inte i proportion till elproduktionen.

En dag kommer historien om hur Sverige invaderades av vindkraft att skrivas. Hur gick det egentligen till när politikerna öppnade penningkranen och en helt ny bransch växte fram i rekordfart med ett enda mål i sikte: att lägga beslag på de bästa vindlägena och bygga vindkraft allt vad tygen höll? Politikers och exploatörers berättelser om den välsignelserika nya energikällan är numera välkända, men berättelsen om hur de tusentals människor som drabbas av vindkraftintrång får sina liv förändrade är bara påbörjad.  Läs mer....

Boken är en e-bok och finns att ladda ner gratis här.





måndag 12 februari 2018

Waubra Disease from Wind Mills

Twenty families living around Waubra wind turbines have reported similar symptoms, but not eveyone can talk about it. 
Många blir sjuka men de som har snurrorna på sin egen mark kan inte säga något eftersom de har skrivit under ett kontrakt där de förbundit sig att inte uttala sig offentligt. Vindkraftsbolagen säger att det inte finns några vetenskapliga rapporter om att vindsnurrorna skulle orsaka att man blir sjuk. 1:10

The best way I can describe it is that you feel that you have got motion sickness, but it´s not just for a little while. It´s all the time, in varying degrees! I can´t remember the night when I had a full night´s sleep. Usually we wake up five or six times every night. 

Bolagen säger: ”There is no medical evidence of infra sounds causing illness”
Andra säger att det beror på att det inte finns någon ordentlig forskning på den saken.



Rob Rand, sound acoustician, säger i en intervju att det är svårt att sätta detta illamående i samband med det som syns på mätinstrumenten. Han och hans medarbetare blev själva sjuka efter bara 20 minuter (we got knocked out) när de skulle göra mätningar i den dåliga miljön och de kunde se att deras illamående inte hade samband med de ljud som mätaren visade. ”This is not a standard acoustical problem”. Det tog sju veckor innan Rob var frisk igen. 
Så han menar att det beror på något annat, som han kallar sound pressure och en typ av pulser. Det låter som om han menar en slags tryckvågor. ”It is the entire sound envelope”. Han försöker finna en bra beskrivning och säger att det är ungefär som att ”hela ljudpaketet ändrar storlek”. 
Det betyder ju att de som säger att det inte finns några vetenskapliga studier som funnit samband helt enkelt har använt fel typ av mätinstrument och tänkt på fel sätt.  

interviewed on Wind Turbine Syndrome 

I nästa film sägs också att folks illamående orsakas av ”ljudtryck” snarare än av vanligt ljud.
”It is caused by sound pressure rather than the actual noise or vibration.”  




Att höra vinden blåsa i träden gillar vi, men hur skulle det vara om detta mjuka, låga ljud oavbrutet höjdes och sänktes så att det kom i pulser, vars frekvenser krockade med kroppens / hjärnans egna rytmer så att man mådde dåligt av det? Det skulle göra att man inte kunde hitta ”felet” enbart genom att mäta ljudnivån. Det är pulser man ska mäta och mätningarna bör nog då också sättas i relation till kroppens alla egna pulser. 

Jag skrev 1999 till Ph.D. Cyril W. Smith (electrical engingeering) i England och frågade honom om hur elöverkänslighet fungerar och jag fick tillbaka ett brev där han beskrev att det har samband med The Magnetic Vector Potential och därför kan kallas en Quantum Effect. Begreppen Scalar Waves och Schumannresonansen nämnde han också. Det är väl inte alltför otroligt då att även vindsnurrornas infraljud och deras pulser kan ha något att göra med liknande kvanteffekter och det kan då förklara varför man inte kan hitta orsaken till att folk mår illa av snurrorna. Man mäter på fel sätt, samtidigt som man inte har någon insikt i hjärnans och de olika meridianernas egenfrekvenser i kroppen. Det måste vara ett samarbete mellan både tekniker, elektroingenjörer och biologer/neurologer och förmodligen då tekniker som kan handskas med dessa kvantfysiska begrepp, om det nu är så att även sådana är inblandade. Enstaka infraljud tål vi, men tydligen inte om de ligger där och pulserar hela tiden. 

SKALÄR FREKVENSENERGI
Den största vetenskapliga upptäckten i världshistorien är upptäckten av en helt ny typ av elektromagnetiska vågor med en energi som enbart existerar i vakuum samt i alla tomrum. I det tomma utrymmet mellan atomerna i våra kroppar, i det tomma utrymmet vi ser i skyn på natten och i den tomma rymden.
Grunden för allt liv är energi. Allt levande vibrerar sänder även ut elektromagnetisk strålning som på grund av sin inre energi innehar även en biologisk aurakropp. Människan djur och växter är inte enbart det vi kan se med blotta ögat, utan har många olika kroppar och energisystem.
Människan är uppbyggd med ett dynamiskt system av energi med olika frekvenser. Alla organ, vävnader, meridianer, chakran och celler har sin egen vibrationsfrekvens. När ett organ utsätts för långvarig stress kan det komma ur sin normala frekvens. Organ som inte fungerar som de ska svänger alltså i disharmoni/fel frekvens.     Läs mer...

Schumannresonansen och vår hjärna
Schumannresonansen är ett elektromagnetiskt bälte, som omger jorden, och man brukar säga att det är på 7,83 Hz, en frekvens som då kan säga vara jordens egen resonansfrekvens, jordens hjärta. 7,83 är också hjärtmeridianens frekvens hos oss. Men Schumannresonansen är inte bara 7.83, det är som i musiken att det finns fler oktaver. Dessa Schumannfrekvenser motsvarar hjärnans olika frekvenser.

Understanding The Schumann Resonances & The Connection to our Brain
Schumannresonanserna Bild från filmen
Jorden har alltså samma resonansfrekvens som vårt hjärta och vår hjärna.


Detta för att belysa hur intimt förknippat vårt hjärta, vårt nervsystem och vårt psyke är med olika frekvenser. Det betyder att vi kan påverkas väldigt mycket av rytmiskt pulserande signaler, till och med i de fall då vi inte ens medvetet kan lägga märke till dem.


Norge protesterar mot vindkraft på Mangslidberget

Vindkraft og natur er ikke forenelig. Finnskogen skal profileres med stillhet, ro og dyreliv.

Svenskene utreder å etablere en vindmøllepark i Mangslidberget sør for Bjurberget. Mastene vil være 250 meter høye, og vil ligge langt fra bebyggelse heter det fra svenske myndigheter. Det er ikke alle på norsk side av grensa helt enig i.

- Vi vil bevare Finnskogen slik den skal være. Vindkraft vil vi ikke ha. Finnskogen er en republikk som gjelder både Norge og Sverige, og disse mastene vil bli synlige helt til Trysil. Det er ikke tatt hensyn til nærliggende bebyggelse, sier Jan Mila til Radio Kongsvinger.

- Vi må si nei, nei og atter nei til vindkraft på Finnskogen. Finnskogen skal profileres med stillhet, ro og dyreliv. Vindkraft og natur er ikke forenelig, sier Dahl.

Tidligere har hun vært delaktig i å stoppe vindkraftutbygging i Kongsvinger og Eidskog. Nå er hun kampklar igjen.    Läs mer...




söndag 11 februari 2018

Mangslidberget hotas


Det tyska bolaget wpd vill, som sagt, sätta upp en vindpark på Mangslidberget i Torsby kommun i Värmland. Detta område är visserligen till stor del en granplantage, men det är i alla fall milsvida, djupa, tysta skogar med älgar, vargar, lo, bävrar, örnar mm När man reser norrut så är det precis när man har passerat Torsby, som en "vildmarkskänsla" inställer sig. Det känns som om man plötsligt börjar att resa in i sagans land och även som att resa till en annan tid. Här finns fäbodvallar, vandringsleder och timrade rökstugor (som är något speciellt för just Finnskogarna). 
Allt detta lämpar sig väl för turism, rekreation, sport, vildmarksliv, jakt och fiske och här finns flera anläggningar, som specialiserat sig på detta, exempelvis Anttila och Mattila.  Jättelika vindsnurror skulle förstöra det här intrycket av att ha "kommit tillbaka till naturen" och de som pratar om ekonomi kan ju också titta på vad det kan innebära att ha ett sådant område fritt från störande tekniska monster av jätteformat.

Detta gör att det blir en del artiklar i de värmländska tidningarna, där olika åsikter framförs:

Vi behöver inte mer vindkraft
Ytterligare vindkraft i Sverige orsakar i huvudsak skador. Det produceras redan mer än den el som behövs i landet, och det sker fossilfritt. Ytterligare vindkraftsel ger ökat överskott som går på export. Svenska Kraftnäts statistik visar att redan befintlig vindkraftsel motsvarar elexportens storlek och variationer. För klimatneutralitet behövs inte mera el utan i stället minskning av fossilförbrukning hos fordon och industri Läs mer...

Sverige tjänar på vindkraft säger el.ingenjören
Ökningen av produktion från vindkraft sänker elpriset med betydligt mer än 2 öre så att elkonsumenterna får billigare el tack vare vindkraften.. Läs mer...  

Men vad vet han om allt annat?
En elingenjör ser kanske bara det som finns inne i hans egen box: elektriska grejer och industri. 
Men vad vet han om ekonomi, klimat, biologi, natur, hälsa, djur- och människoliv?
Vad vet han om att folk, som bor i närheten av vindkraftverk får en slags kronisk sjösjuka, som gör att de ofta inte ens kan bo kvar. 
Vad vet han om alla örnar och rovfåglar som nackas av de snurrande plastvingarna? 
Vad vet han om fladdermössen vars lungor går sönder av tryckvågorna (ultraljud)? 
Vad vet han om värdet av friluftsanläggningar i lugn natur? 

Ger jobb? Tydligen delade meningar.
"Vindkraften genererar inga jobb. Internationella undersökningar, från Norge, Spanien och Italien, visar att vindkraften är allra sämst på att generera jobb för subventionspengar. Den spanska utredningen visar att för varje "grönt" vindkraftjobb som skapas, så "dör" 2,2 riktiga jobb..." Läs mer...

CO2 och klimatet
Han nämner CO2 och refererar antagligen till "uppvärmningen", men om man tittar på diagram för jordens temperatur så ser man att det inte har blivit onormalt varmt. Vi är fortfarande på väg upp från "den lilla istiden" och vi har ännu inte kommit tillbaka till den temp. som var i början av medeltiden då det var högkultur här. Temperaturen går hela tiden upp och ned och det värsta som skulle kunna hända oss vore att den sjönk så att det åter igen blev kallt. Temperaturen styrs av solfläckarna och det kan vi inte göra något åt.  Diagram