Vill göra Finnskogen till världsarv

Värmlands landshövding Kenneth Johansson vill att Finnskogen ska bli världsarv. Avsiktsförklaringen har skrivits under av sju aktörer i Värmland.

– Jag möter ett stort engagemang för Finnskogen och finngårdarna i Värmland. Det är en omistlig tillgång och en enorm källa till kunskap som behöver bevaras för framtiden, säger landshövding Kenneth Johansson i ett pressmeddelande.   Läs mer...

Avsiktsförklaringen

SOS Finnskogen

Vi vill förhindra en industriell exploatering av den kulturellt mycket viktiga naturen i norra Värmland.

Mangslidberget, höjd 585 m. 

Här vill en stor, tysk, internationellt verkande, koncern placera 34 vindkraftverk som är 250 m höga. Skogsägaren Bergvik vill skapa ett gigantiskt industriområde här bland vattenkällor, tjäderspel, örnar och hjortronmyrar. 

Kulturen. I närområdet finns väl bevarade, flera hundra år gamla timmerhus, några med rökstugor vars uppvärmningssystem är så effektiva att de är svåra att överträffa, även i jämförelse med moderna metoder. Detta är bara en del av det säregna arvet efter skogsfinnarna. Norra Värmlands finnskogskultur är något av det mest genuint intressanta och historiskt värdefulla vi har här i mellansverige, men det krävs att naturen är intakt, frisk och levande. 

Turismen ökar stadigt och många stressade människor dras till denna rogivande miljö med ändlösa skogar, stilla tjärnar och vida vyer. Att turisterna skulle bli färre och fastighetspriserna sjunka om vi fick vindmaskiner med oljud och starka signalljus dygnet runt är det ingen mäklare som betvivlar. Turismen skulle bromsas och avfolkningen öka. Maskinjättarna skulle synas många mil, vilket skulle få mycket negativa konsekvenser för de viktiga turistanläggningarna, som ex. Mattila, Anttila, Rikkenberget och även spahotellet Finnskogstoppen i Norge. 

Neurologiska störningar. Vindkraftverk skapar lågfrekventa ljud/tryckvågor, som förstärks av kuperad terräng. De sprids över stora avstånd och ger sömnrubbningar, huvudvärk, ”åksjuka” och koncentrationssvårigheter. Nära en vindsnurra skapas en skugga, dvs ett rytmiskt blinkande, en potentiell triggerfaktor för migrän och epilepsi. 

Vid stark vind kan vindsnurran bli överhettad och börja brinna så att flammande vrakdelar kastas omkring som facklor. Vid torka blir det då skogsbrand. Vad kostar det att släcka den med helikopter? Är det ens möjligt? 

Vid ett haveri sprids stora mängder giftiga oljor och kemikalier i den omgivande terrängen så att både mark och vatten blir förgiftade. 

På vintern bildas på rotorbladen en tjock isbeläggning, som kan lossna och slungas iväg många hundra meter. Vem vill promenera, åka skidor eller fiska och jaga på en sådan plats? Jo, örnarna. De kommer fortfarande att jaga här tills de träffas av jättevingarna och faller ner mot marken för att dö. Det är vanligt i USA. 

Skrotning. En vindsnurra har en livslängd på drygt 20 år och vad innebär det? Tusentals ton betong, armeringsjärn, rotorblad tillverkade av giftiga plaster, tusentals liter med miljöskadliga oljor, kilometervis med kablar, kraftledningsgator och vägar, servicecentraler och en hel del annat som inte hör naturen till. Vem ansvarar för detta gigantiska återställande? Kommunen, markägaren eller bolaget (som kan ha gått i konkurs eller bytt ägare)? Är det ens möjligt att få den skogen frisk igen? 

Motion och jakt. Om ett vindpark byggs på en bergstopp så kan där bli skyltar med ”Tillträde Förbjudet” och ”Jakt förbjuden”. 

Det händer då och då att en snurra börjar brinna.

Texten är först skriven av Lovisa von Nordenskjöld 

och sedan redigerad av Viveca Lammers,

men kan fortfarande komma att ändras.

Vindparken i skogen Demonernas rave-party!

Folk, som bor nära vindkraftverk, blir sjuka och det tycks kunna bero på ett pulserande ljudtryck, som inte är detsamma som själva ljudet eller vanliga vibrationer. Det kan nog liknas vid att man på en högtalare skulle skruva upp och ned ljudet hela tiden så att det kommer i pulser. Det kan då också liknas vid att vara på ett osynligt och eventuellt också ohörbart (om det är infraljud) rave-party dygnet runt.

Tekniska monster ersätter de gamla naturandarna

Man vet att pulserande synintryck (blinkande ljus och även vissa mönster) kan utlösa migrän och man vet ju också att olika sorters pulserande ljud kan ha kraftiga effekter på sinnet, som ex shamantrummor och olika sorters rytmer i musiken. Teorin kan lätt associeras till historier om demoner och gudar och till svart och vit magi, dvs det som man kan göra något bra med kan man också göra något dåligt med. som med en kniv eller som med kunskap om örter, som kan både läka och döda. Detsamma gäller frekvenser / pulser.

Om man vill veta mer om effekter av ljudrytmer kan man titta på Sound Healing på YouTube. Det finns många filmer om hur ljud med speciella frekvenser kan användas till healing. Det betyder att vissa pulser är bra för oss och då innebär det också att andra pulser kan göra oss sjuka.

Hjärnan arbetar med olika frekvenser (delta-, theta- osv) och påverkas av rytmiska intryck.
Hjärnans rytmer          Ljudhealing

Miljön runt en vindsnurra

Byggandet av vindparken har på detta ställe inneburit att bergstopparna kalhöggs och sedan kom det upp skyltar med texten: Tillträde förbjudet och Förbjudet att jaga.
Sådana berg kan sedan knappast vara av intresse för vara sig bärplockare, skidåkare, jägare eller någon turistnäring.
Och ganska så tråkigt för dem, som bor där.

De svenska skogarna har annars stora chanser att kunna lyckas med annat som är bättre: satsa på turister, hotell, konferensanläggningar, sport och fritid i stället. Det är sådant som inte måste skrotas för miljardbelopp efter 15-20 år!

Life Under a Windplant - Part 1

Världsarv Finnskogen

Om finnskogen blir världsarv så kommer man inte att få bygga några vindkraftverk där. Det verkar som om politikerna nu har insett att det gäller att snabbt bestämma sig för antingen exploatering eller kultur i skogarna och om de nu lyckas med sin idé så kommer de att slippa att bli utsatta för de massiva protester, som redan har börjat komma från dem som bor i skogen.  Och de slipper att sätta sig in i svåra energifrågor.

Protokoll från kommunstyrelsemötet i förrgår, den 4 dec., i Torsby.

AVSIKTSFÖRKLARING

Världsarv Finnskogen
Länsstyrelsen Värmland, Värmlands Museum, Torsby kommun, Värmlands Hembygdsförbund, Karlstads Universitet, Region Värmland och Värmländska Akademien avser att gemensamt verka för att föra upp Världsarv Finnskogen på FN-organet UNESCO:s tentativa lista.

Vi anser att kulturmiljöerna i den värmländska finnskogen besitter exceptionellt höga universella kulturhistoriska värden. Finngårdarna bär också på den sällan uppmärksammade historien om människors utsatthet och förmågor för överlevnad i det förmoderna skogslandskapet.

Vi utgår från vetskapen att finngårdarna i Värmland förenar tre nordiska länders historia – Finland, Sverige, Norge.

Vi anser att finngårdarna i landskapet är en enorm källa till kunskap och egenmakt i det lokala sammanhanget.

Vi konstaterar att finngårdarna i Värmland genom sin hemhörighet i skogsbygd både är en tillgång och ett exempel för regionala och nationella utvecklingsstrategier.

Vi avser att låta arbetet med finnskogens kulturarv och den historiska minoriteten skogsfinnar bilda utgångspunkt för utbildning och lärande under hela processen.

Vi instämmer i regeringens intentioner att kultur ska komma fler till del i hela landet, och menar att vårt engagemang för finnskogen i gränsområde och skogsbygd är ett tydligt bidrag i denna riktning. Vi ser fram emot att låta finngårdarna bli en tillgång för kulturmöten, besöksnäringsutveckling, migrationsfrågor och hållbar utveckling.

Vi kommer att i samverkan arbeta för att förutsättningarna för nomineringsprocess och förvaltning av Världsarv Finnskogen utreds och kartläggs. 2(2)

Kenneth Johansson, Landshövding
Åsa Hallén, museichef/landsantikvarie
Ann-Katrin Järåsen, kommunalråd
Inger Liliequist, preses
Eskil Johansson, ordförande

Om man går in på den här sidan så kan man ladda ner protokollet som pdf.
2017-12-04 Avsiktförklaring Världsarv Finnskogen
https://www.torsby.se/kommunpolitik/sammantradenarendenhandlingarprotokoll/arendelistorochprotokoll.4.52074367158835ef599b6f0b.html

Att bo i skogen

Kan människor och djur bo ihop med jättelika vindsnurror eller är det ett nytt industriellt fiasko som är under uppsegling, ett bland alla andra påhitt som långsamt men säkert tar död på allt levande på jorden?

Många elöverkänsliga måste fly från tättbebyggda områden och dra sig undan till torp och stugor i skogarna, som än så länge kan vara ganska så ödsliga. Men inte bara de, utan även andra, som vill vara nära naturen, skaffar sig bostäder ”i skogen”. Plus att många från Tyskland, Danmark och Holland söker sig hit. De tycks förstå värdet av våra skogar på ett sätt som den inhemska befolkningen kanske inte riktigt gör. 

Visserligen störs lugnet av skogsmaskiner som sågar ner träden och exporterar dem, men maskinerna är ju inte alltid kvar på samma ställe, vilket däremot de nya maskinerna är, de som nu ska sättas upp på och fler av våra ödsligt belägna, skogsbeklädda berg: vindsnurrorna.

Politikerna i Torsby har redan, enligt vindkraftsbolaget wpd, visat sig vara positivt inställda till att sätta en lång rad med vindsnurror på ett berg i Torsby kommun, närmare bestämt på Mangslidberget i det som kallas finnskogarna. Men det är bara början: det finns kartor med fler områden, som planeras bli vindkraftparker. 

De personer, som vill bo i skogen, en bit bort från det vanliga tekniska bruset, kommer snart inte att ha någonstans att ta vägen. Den ”mystiska sjukdom” som tycks drabba så gott som alla, som bor nära vindkraftverk, verkar likna elöverkänslighet samtidigt som den också verkar vara värre eftersom alla tycks må dåligt av att bo i närheten av dessa snurror.

Det är enorma kolosser som ska sättas upp på bergen och de inte bara dödar fåglar, de är också skrotfärdiga efter ung. 15 år och ska plockas ner igen. Om det blåser mycket så kan de gå varma och bromsarna kan bli överhettade så att snurrorna börjar brinna. På YouTube finns många filmer om brinnande snurror och gråtande människor, som blir sjuka av att vara i sina hem.

En kille sade att om vi har att välja mellan kolkraft/atomkraft så är väl snurrorna bättre. Jo, men måste vi det? Är det sant eller är det bara propaganda av storföretag, som inte kan tänka sig att vara annat än världsledande och jättelika.

Man kan utvinna energi ur alger och dessa kan man odla precis var som helst och man kan mata dem med Co2 och avloppsvatten för att sedan göra olja av dem. I USA finns det redan en del bensinstationer där man säljer bensin (eller vad det heter) som är gjord av odlade alger.

Problemet kan vara att med produktion av algbränsle så kan man inte dominera världsmarknaden och bli så väldigt jättestor. Alger går att odla var som helst av vem som helst och den produktionen skulle passa bättre att skötas av små lokala företag, utspridda överallt. 

Vindbolagen hävdar att med dessa vindsnurror ”kan vi ge energi till tusentals hushåll”, men är det verkligen sant att den energin ska gå till våra hushåll (som lika gärna skulle kunna drivas med solpaneler, alger och vanlig vedeldning( om inte träden exporterades). Är det kanske så att vindenergin egentligen ska gå till export till tung industri i Tyskland? Det är ett tyskt bolag som nu vill bygga vindsnurror i Torsby (och på andra ställen).

Allt sådant bör vi diskutera allmänt innan de får sätta upp sina vindsnurror – vad beträffar politikerna i Torsby så är inte heller de ordentligt insatta i alla sådana energifrågor. De vet egentligen inte tillräckligt mycket för att kunna fatta bra beslut. De borde inte bara informera sig själva – de borde också inbjuda representanter för olika åsikter till offentliga diskussioner så att hela befolkningen och speciellt alla som bor i skogen eller har turistanläggningar på bergen kunde få insyn i hur energifrågor kan lösas och främst: vad all denna energi egentligen ska gå till! 

Snart kan man inte ens bo i skogen i Sverige! Vindsnurrorna alstrar en slags lågfrekventa ljud som tydligen stör nervsystemet hos dem som bor nära och ”nära” när det gäller jättelika grejer kan vara ett ganska så stort avstånd.

Försvara finnskogarna mot vindkraftsbolagen

Fb-gruppen Försvara finnskogarna mot vindkraftsbolagen är ett forum för information och diskussion om våra skogar, som nu hotas av 250 meter höga torn med jättelika vindsnurror, som skapar störningar både för djur och människor. Det kallas grön teknik och låter bra, men verkligheten är tydligen en annan och den verkligheten kan vi ta en titt på här. Plus att vi kan ställa denna energiproduktion i relation till vad dessa skogar annars skulle kunna användas till, nämligen till sådant som på sikt kan utvecklas till dynamiska naturområden, om de bara tas tillvara på rätt sätt, områden där inte byggnaderna måste demonteras och skrotas efter ung. 15 år, som det är med vindsnurrorna.

Ska finnskogarna vara rekreationsområden med skidsport, jakt, fiske, konferensanläggningar, stugbyar, vandringsleder, timmerhus och vackra utsikter över tysta skogar, sådant som lockar besökare från många andra länder, eller ska skogsmaskinerna och timmerlastbilarna nu få sällskap av långa rader med jättelika vindsnurror, som konstant sänder ut blinkljus och lågfrekventa ljud, som folk blir sjuka av och som därför orsakar att fritidsanläggningar och boningshus i utsatta områden i stort sett riskerar att bli värdelösa?

Nu är det dags att ta ställning till den saken och det beror på att ett tyskt storbolag, med förgreningar i många länder, redan har börjat planera sina vindkraftsanläggningar i dessa områden. Eftersom de redan tycks ha pratat med politiker och fått intrycket av att dessa skulle vara positivt inställda till planerade projekt (enligt vad de själva skriver) så kan det vara på tiden att andra (vanligt folk) får reda på vad som i tysthet riskerar att godkännas av kommunen, speciellt så gäller ju detta dem, som bor i dessa områden och som kanske dessutom har fritidsanläggningar här.

Vad händer om du på grund av de lågfrekventa ljuden från snurrorna får sömnstörningar och psykiska problem och sedan finner att du inte ens kan sälja ditt hus för att ingen vill bo där? De, som bor i skogarna, måste ha full information om de nackdelar, som kan komma att visa sig av denna exploatering. All information måste komma ut i ljuset och diskuteras NU och inte när snurrorna väl har kommit på plats för då kan det vara för sent att protestera!